Hållbar dagvattenhantering : en fallstudie för Åstorp centrum

Abstract: Utvecklingen av det moderna samhällsbyggandet har utvecklat en urban miljö vi inte vet hur den fungerar, menar Aryal et al (2010). Utvecklingen har gått från att arbeta i harmoni med naturens ekosystem och att se fördelarna med samarbetet, till att nästan arbeta och utveckla den urbana miljön tvärs emot naturens ekosystem, förklarar Barton & Pretty (2010). De förklarar vidare att det pågår hela tiden en mängd aktiviteter och stressfaktorer i den urbana miljön som kräver medborgarnas uppmärksamheter. Det leder till att medborgaren hamnar i ett tillstånd som kännetecknas av obeslutsamhet, ouppmärksamhet m.m., vilket också kallas mental trötthet. Barton och Pretty förklarar vidare att mycket forskning tyder på att boende i urbana miljöer behöver ökad kontakt med grönska och natur för att få möjligheten att kunna återhämta sig och lindra trötthet. Att införa grönska till den urbana miljön kräver ändring på markstrukturer, menar Davis (2005) och förklarar att den urbana miljön har förstört naturens naturliga ekosystem, såsom naturlig infiltration av nederbörden. Vilket har resulterat i ökad avrinning från den urbana miljön som även påverkar omkringliggande landskap, menar Davis och förklarar att det har påverkat lokala vattendrag negativt genom ökat flöde vid inlopp samt högre föroreningshalter som rubbar naturliga ekosystem. Gatson et al (2010) förklarar att denna utveckling skedde p.g.a. att nederbörden, eller dagvattnet, som hamnade i den urbana miljön skulle försvinna så snabbt och effektivt som möjligt, utan att besvära infrastrukturen. Det har bidragit med negativa effekter på den urbana miljön såsom, minskad möjlighet för infiltrering och då minskad grundvattenbildning, menar Gatson et al. Eftersom allt dagvatten ska försvinna effektivt, förklarar Gaston et al att det vid kraftiga regnfall kan orsaka överbelastning på ledningsnätet och att det då skapas ett bakåttryck som resulterar i översvämningar i källare, gaturum m.m. För att försöka lösa den urbana miljöns problem med hanteringen av ökande regnfall, menar Elmqvist (2010), Stahre (2004) samt branchorganisationen Svenskt Vatten, att användningen av hållbara dagvattenanläggningar som skapas med hjälp av inspiration av naturliga ekosystem kan vara en del av lösningen på framtidens problem. Elmqvist (2010) menar att genom att utveckla och skapa urbana ekosystem och grönblå-miljöer och arbeta efter naturen, kan det bidra till skapandet av en urban miljö som är beredd på att möta de kommande klimatförändringarna som framtiden står inför. Utöver det kan de innovativa synliga dagvattenanläggningarna bidra med ökad grönska, förbättrad biologisk mångfald m.m. Det bidrar också till att påverka människors hälsa positivt genom att bidra med ökad luftfuktighet, ökad grönska, sänkta temperaturer och förbättrad luftkvalitet. För att lyckas implementera hållbara dagvattenanläggningar i den urbana miljön måste de vinster och risker som finns med implementeringen av öppna dagvattenanläggningar lyftas för kommunalpolitiker. Författare, såsom Svenskt vatten, Peter Stahre, m.fl., förespråkar ett samarbete mellan olika aktörer och att planeringen för dagvattenanläggningar tidigt blir delaktigt i planeringsprocessen. Om man tittar på svensk litteratur beskrivs det ofta hur planeringen och genomförandet för hållbar dagvattenanläggningar ska ske inom nyexploaterade områden. Däremot finns det inte mycket Svensk litteratur som lyfter implementering av hållbara dagvattenanläggningar inom befintliga miljöer. Det är något som behövs för att öka införandet av andra dagvattenanläggningar än bara gröna tak inom den urbana miljön. Det behövs även tydligare manualer och föreskrifter hur genomförandet och förvaltningen ska lyckas, för uppnå målet med en hållbar dagvattenanläggning. Resultatet består av ett förslag hur Åstorp Kommun kan implementera hållbara dagvattenlösningar i sitt offentliga rum, för att skapa en förskönad, grönare miljö och samtidigt skapa klimatanpassad dagvattenhantering, utan att öka dimensionera på dagvattenledningsnätet. Förslagen är tre standard ytor som sedan kan omvandlas och implementeras på likande ytor runt om i kommunens andra byar.