Faktorer som påverkar antibiotikaanvändningen hos mjölkkor
Abstract: Det är troligt att ökad antibiotikaanvändning ökar risken för antibiotikaresistens. Syftet med denna litteraturstudie är att titta närmare på några av de faktorer som påverkar antibiotikaanvändningen hos mjölkkor. De faktorer som valts ut är mastitförekomst, ägarens, rådgivarens och veterinärens inställning samt produktionssystem. Många länder, inklusive Sverige, har en nedåtgående trend för antibiotikaanvändning. Samtidigt finns det länder som förväntas dubbla sin antibiotikaanvändning mellan år 2010–2030. Världshälsoorganisationen (WHO) är tydliga med att antibiotikaanvändningen måste minska, därför har de tagit fram fem strategiska mål för att minska antibiotikaanvändningen. Mastit är den vanligaste orsaken till behandling med antibiotika för mjölkkor i Sverige, trots att antalet mastiter har en stadigt nedåtgående trend. Studier visar att olika hygienfaktorer kan påverka antalet mastiter. Till exempel kan det påverka hur smutsiga korna är och vilka hygienrutiner som används vid mjölkning. En studie visar att spendopp före mjölkning kan minska antalet mastiter. Det framgår att bönder kan anse det vara svårt att ändra rutiner för att det ta tid och ger ett osäkert resultat. Mängden antibiotika som används påverkas av ägarens inställning. En bonde som vill minska sin antibiotikaanvändning kommer jobba mer förebyggande och på så sätt minska mängden antibiotika som behövs. Vad bonde har för relation till djuren kan även det påverka, till exempel kan en nära relation till djuren öka antibiotikaanvändningen. Studier visar att bönderna har stort förtroende för veterinärer, vilket betyder att veterinärer kan påverka genom rådgivning. Men de kan även påverka genom att bara skriva ut antibiotika i de fall där det är nödvändig. Studier visar att veterinärer med mindre erfarenhet får stå emot mer påtryckningar om att skriva ut antibiotika. Ett bra sätt att nå ut med information till bönderna är att skapa ett material med information om antibiotikaanvändning som riktar sig direkt till bönderna. Hur produktionssystem påverkar antibiotikaanvändningen varierar. Studier om ekologiskt drivna besättningar jämfört med konventionellt drivna besättningar talar mot varandra och det är svårt att komma fram till någon slutsats. Statistiska skillnader mellan robotmjölkning jämfört med att sätta på mjölkmaskinerna manuellt har inte hittats. Däremot visar studier att det finns delade åsikter om vilket som ger bäst översikt över djuren. Vilket kan leda till att behandling sätts in i tid och att antibiotika inte behövs. Studier visar att kornas klövar påverkas av underlaget som de går på. Ofta skiljer sig stallgolv mycket från deras naturliga underlag vilket kan påverka klövarna negativt. Det ökar risken för klövskador vilket i sin tur kan leda till förhöjd antibiotikaanvändning Slutsatsen av denna litteraturstudie är att det går att påverka antibiotikaanvändningen genom att minska antalet mastiter. Även vilken inställning som ägaren, rådgivaren och veterinären har påverkar antibiotikaanvändningen. Däremot varierar det hur olika produktionssystem påverkar. De faktorer som valdes ut till litteraturstudien överensstämmer med två av WHO’s strategiska mål, men inte med de tre resterande målen.
AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)