Luftkvalitet vintertid för frigående värphöns i stall utan tillsatsvärme : utvärdering av en föreslagen kontrollista

Abstract: Luftkvalitén vintertid i stall för frigående värphöns är ett omdiskuterat ämne inom svensk äggnäring. Djurens välfärd är grunden till en effektiv produktion och ventilationen i stallarna har en stor inverkan på detta. I de flesta stall sänks ventilationsflödet under kallare perioder vintertid för att reducera värmeförlusterna vilket medför att luftutbytet i stallet blir lågt och koncentrationen av fukt, koldioxid och ammoniak ökar. Flertalet studier har visat att det är svårt att hålla nivåerna av ammoniak under gränsvärdet på 10 ppm i stall för frigående värphöns vintertid. Med anledning av vikten av en väl fungerande ventilationsanläggning har den ideella föreningen Fjäderfäcentrum i samråd med ventilationstekniker Sivert Johansson arbetat fram en checklista för optimerad ventilation i fjäderfästallar. Examensarbetet syftade till att utvärdera om den utformade checklistan kan fungera som verktyg vid felsökning och optimering av ventilationsanläggningar i stall för frigående värphöns i flervåningssystem, utan tillsatsvärme. Målet var även att undersöka om produktionen påverkas under vintermånaderna samt huruvida detta kan kopplas till försämrad luftkvalitet. Ett vidare mål var att studera samband mellan olika förhållanden och klimatparametrar för att kunna identifiera sätt att förbättra miljön i stallarna. Den genomförda studien koncentrerades till en besättning bestående av två stalltyper, stalltyp A och B, med totalt fyra stallar. Ett stall av vardera typen var försökstall och ett var kontrollstall. Samtliga stall saknade tillsatsvärme och ventilationsflödet reglerades utifrån stalltemperaturen. Stickprov av stalltemperatur, koldioxid, relativ luftfuktighet, ammoniak, golvtemperatur, ströbäddstjocklek och torrsubstanshalt insamlades vid totalt fyra tillfällen per stalltyp. Provtagningarna genomfördes under perioden januari till mars 2013 med en uppföljande provtagning i maj. I båda stalltyperna noterades att när utomhustemperaturen sjönk under 0 ˚C reducerades stalltemperaturen, koldioxidnivåerna ökade liksom den relativa luftfuktigheten samt ammoniaknivåerna. Trots genomförda åtgärder och regelbunden justering av spjäll, undertryck och börvärde för temperatur i försöksstallen uppmättes nivåer av koldioxid, luftfuktighet och ammoniak över gränsvärdena när utomhustemperaturen sjönk under – 10 ˚C. Även djurens fördelning i stallet blev tydligt påverkad av låga utomhustemperaturer. Beläggningsgraden i stallen noterades vara lägre längs yttervägg och längst ner i stallet vilket även var där de lägsta stall- och golvtemperaturerna uppmättes samt där kakig ströbädd observerades. I stall med behov av tillsatsvärme ställs högre krav på att personalen kan hantera och justera ventilationen utifrån rådande stall och utomhusförhållanden. Checklistan är ett användbart verktyg och lämplig att använda vid förebyggande åtgärder för att undvika allvarliga luftkvalitetsproblem. Den ger även indikationer till var felsökning bör påbörjas när problem med luftkvalitén uppstår. I stall med värmeunderskott och avsaknad av tillsatsvärme leder dock kalla utomhusförhållanden till att det uppstår svårigheter att bibehålla ett lämpligt ventilationsflöde i stallet och risken för försämrad luftkvalitet ökar. Luftkvalitén i dessa typer av stall kan inte förväntas bli bra enbart genom att vidta de åtgärder som checklistan rekommenderar eftersom de inte kan tillgodose värmebehovet och erhålla kontrollerade luftrörelser.