Post-sale Restrictions & Exhaustion of Intellectual Property Rights. An Analysis of Post-Sale Restrictions in the EU: Their Effects on Exhaustion and Enforceability between the Contracting Parties

Abstract: Konsumtion av rättigheter är en mycket viktig princip för den fria rörligheten för varor och även för en fungerande marknadsekonomi. Konsumtion innebär att immateriella rättigheter i ett fysiskt exemplar konsumeras vid en överlåtelse av äganderätten till exemplaret som innehåller eller bär på rättigheten. I många jurisdiktioner är principens olika rekvisit ännu inte klarlagda. Amerikanska Federal Circuit resonerade i ett rättsfall 1992 kring en alternativ grund för konsumtion där domstolen även avgjorde fallet till förmån för förbehåll som begränsade konsumtionen av rättigheter. Rättsfallet har inte blivit uttryckligen emotsagt av Supreme Court och som en följd finns nu två alternativa grunder till den amerikanska konsumtionsprincipen. Delar av uppsatsen behandlar EUs inställning till denna alternativa grund. Syftet med uppsatsen är att undersöka förbehålls giltighet och effekt i relation till konsumtion av immaterialrättigheter och konkurrensrätt i EU utifrån ett rättsekonomiskt perspektiv. Fokus har legat på att utreda huruvida en innehavare av en immaterialrätt kan kontrollera vid vilken tidpunkt konsumtion inträffar och, om inte, huruvida en sådan innehavare kan använda sig av avtalsrätt för att få den andra avtalsparten att agera på ett visst vis. Analysen innefattar resultatet av framställningen avseende EU–rätt och amerikansk rätt. De båda jurisdiktionerna jämförs med fokus på argument underliggande den amerikanska ”the conditional sale doctrine” som tillåter en innehavare av immaterialrätt att behålla vissa rättigheter genom förbehåll och hur dessa argument skulle mottas i EU. De två jurisdiktionernas olika inställning till huruvida en licenstagare kan göra en rättighetsutsläckande försäljning är också föremål för jämförelse. Slutligen har ett rättsekonomiskt perspektiv anlagts vid analysen av den EU–rättsliga regleringen. Perspektivet har särskilt fokus på uppbyggnaden av konsumtionsprincipen och vilka följder som kan anas i det fall man skulle tillåta förbehåll av nämnt slag. Analysen tolkar framställningen av konsumtionsprincipens rekvisit och i vilken utsträckning innehavaren av immaterialrätten kan utöva kontroll över när konsumtion ska ske, eller, över det sålda föremålet. Slutsatsen är att det finns små möjligheter för innehavaren att utöva kontroll över när konsumtion ska ske, och att innehavaren eventuellt kan nå större framgång med kontroll genom ett avtalsförhållande förutsatt att inga ogiltighetsgrunder föreligger. En jämförelse visar att EU–domstolen troligtvis inte skulle godta den alternativa grunden för konsumtionsprincipen som förespråkas av amerikanska Federal Circuit. I min mening är EU:s attityd mot att en licenstagare gör konsumtionsgrundande akter att föredra eftersom den inte uppmuntrar till komplexa avtalsförhållanden endast för att kringgå konsumtion. Slutligen främjas ekonomisk effektivitet av immaterialrätter enligt den dynamiska effektivitetsteorin, men endast om rättigheterna begränsas så att deras negativa effekter minimeras. Konsumtion är ett viktigt instrument för denna begränsning och dess verkan skulle kunna minskas eller sättas ur spel ifall förbehåll tilläts att förfoga över konsumtionen.