Tillväxthinder för skogsturismföretagare : en studie av skogsturismföretag i Jämtlands län

Abstract: Skogen både är och har varit en av Sveriges viktigaste näringar. Från ved och träkol, skogsbete och tjärbränning har dess användning växlat genom tiderna men betydelsen har alltid stått sig stark. Nu; i början av 2000-talet, ses förutom traditionell skogsindustri fler möjligheter i skogen, nämligen turism. Turismen har de senaste årtiondena ökat och tros fortsätta öka. En viktig del av turismen är naturbaserad turism och som en del av denna; turismen i skogen. Denna möjlighet till att utnyttja skogen på ett alternativt sätt har uppmärksammats av såväl intresseorganisationer som myndigheter. Flera projekt har genomförts och fler planeras i syfte att öka tillväxten och utveckla skogsturismföretagandet. För att kunna öka tillväxten och utveckla skogsturismföretagen krävs dock kunskap om vilka hinder som står i vägen för detta. En dimension av svar kan fås genom att studera frågan ur skogsturismföretagarnas synvinkel. Denna uppsats syftar till att identifiera de hinder och svårigheter som företagarna själva upplever utifrån sina olika ambitionsnivåer. För att undersöka detta genomförs fyra direktintervjuer och en telefonintervju med fem olika företagare i Jämtlands län. Dessa företagare äger alla egna skogsfastigheter och har verksamheter inom bland annat skogsturism. Skogsturismverksamheterna är alla av olika typer och företagen finns belägna på olika platser i Jämtlands län. För att uppfylla syftet undersöks också om företagarna över huvud taget vill växa, samt vilka målsättningar de har. Resultatet från intervjuerna visar att det helt klart finns en vilja att växa hos företagarna. Målsättningarna handlar först och främst om att kunna försörja sig enbart på det egna företaget och gården, samt om många inre, icke-monetära drivkrafter. Mer än ett tjugotal olika hinder identifieras och några av de vanligast förekommande hindren som företagarna upplever är lagar och regler, tillstånd samt brist på kapital. De olika hindren kan klassificeras i olika kategorier, varav hinder som kan klassas som externa och materiella utgör den största kategorin. Till stor del överensstämmer de identifierade hindren med vad tidigare studiers resultat har visat, men även några nya hinder framkommer. Utifrån de identifierade hindren presenteras också ett antal policyimplikationer. För ambitionsnivåerna kan konstateras att inga direkta skillnader finns i form av upplevda hinder på grund av ambitionsnivåerna i sig.