Markberedarnas tekniska utveckling

Abstract: Markberedning med efterföljande plantering eller frösådd blev allt mer en given åtgärd i det skogsbruk som bedrevs under 1940- och 1950-talet. Precis som i övrigt skogsbruksarbete tog mekaniseringen av markberedningsarbetet fart efter andra världskriget. Denna mekanisering innebar att fler och fler markberedningsaggregat började utvecklas och innovationen och utvecklingstörsten hos uppfinnare och tillverkare var under efterföljande decennier mycket stort. Skogsbrukets krav på rationalisering och forskares studier kring markberedningens biologiskt goda effekter för plantans etablering på hygget, påskyndade utvecklingstakten av nya markberedningsaggregat särskilt under 1970- och 1980-talet. Syftet med denna studie var att på ett kartläggande sätt undersöka hur den maskinella markberedaren utvecklats historiskt från år 1945 fram till 2018 inom nordiskt skogsbruk. Utifrån relevans har flertalet data för observerade markberedningsaggregat analyserats för att kunna se hur utvecklingen gått framåt från år 1945 fram till nutid. Studien har utförts som en litteraturstudie där data samlades in för aggregaten från flertalet olika källor, i huvudsak skriftliga men även muntliga. Totalt observerades 167 markberedningsaggregat varav 16 stycken framfördes med intermittent framryckande basmaskiner och 151 med kontinuerligt framryckande basmaskiner. Huvudresultaten visar att utvecklingen fram till och med 1990-talet präglades av att aggregaten blev tyngre, krävde större motoreffekt från basmaskinen, åstadkom fler markberedningsrader, blev burna istället för dragna samt fick drivna verktyg. Efter 1990-talet har denna utveckling till viss del stannat upp. Resultatet visar även att flest aggregat är tillverkade i Sverige och Finland och att det är få av aggregatmodellerna som tillverkats i fler än 300 exemplar. En slutsats från studien är att kravet på flexibilitet och kostnadseffektivitet har drivit utvecklingen av markberedningsaggregaten i Norden, men detta krav har även orsakat att vissa innovationer inte slagit igenom trots ett bra markberedningsarbete.