Förnyelse av historiska alléer i Sverige : hur förnyas och restaureras historiska alléer i Sverige - är det natur eller kulturhistoria som bestämmer åtgärderna?

Abstract: Allén har ett väldigt långt historiskt förflutet. Alléer kan innehålla olika trädslag men historiskt är det lind som har dominerat i Europa och Sverige. Andra trädarter som alm, avenbok, björk, pil, päron och äpple var även viktiga alléträd i Sverige. Norra Sverige domineras av björkalléer och i södra delarna till exempel Skåne är andelen pilalléer stor. Idag är samhällen och städer mer medvetna om trädsjukdomar som finns och kan komma i framtiden. Träd och alléer inventeras och en större artdiversitet eftersträvas. Trädvalen som görs idag är därför lite annorlunda då alm, ask och hästkastanj inte planteras som tidigare på grund av deras artspecifika sjukdomar. Beroende på alléns position, syfte, naturvärden och historia, beslutas det från fall till fall om allén huvudsakligen har natur eller kulturhistoriska värden. Alléer utgör viktiga arkitektoniska element i landskapet men träd i alléer är oftast också hem för viktiga insekter, fåglar och djur men även lavar, mossor och svampar. Oftast är det så att ju äldre ett träd är desto artrikare är det. På grund av alléers bevarandevärde skyddas de av lagar och regler som är till för att skydda alléträden från människans spontanitet och människan från trädets risker. Syftet med detta arbete är att förstå hur detta levande arv i Sverige bevaras och vilken argumentation som väger tyngst, den kulturhistoriska eller den naturvårdsmässiga, i arbetet med alléer. För att kunna bevara en allé krävs med tiden insatser i form av olika restaurerings- och förnyelseåtgärder. Beslut fattas ofta efter inventeringar och analys angående den specifika alléns natur- och kulturvärden. Slutsatsen är att avvägningen kan se olika ut i olika fall. När det till exempel gäller alléerna i Drottningholms barockträdgård, vilka ingår i byggnadsminnet och utgör världsarv- är fokus på de kulturhistoriska värdena, medan för allén vid Göta Kanal, som bedöms mer värdefull för naturmiljön och som ingår i Natura 2000-område är insatserna och prioriteringarna därför annorlunda. Dock läggs ett övervägande fokus på naturvärdena enligt det generella biotopskyddet som många alléer har. Biotopskyddet gäller för biotoper som är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter, eller som annars är särskilt skyddsvärda. Arbetet är uppdelat i två delar, första delen är en presentation av alléns historia och är baserad på litteraturstudier. Andra delen består av sju fallstudier av olika alléer i Sverige som speglar olika problemställningar. De är ett urval av de många alléer som finns i Sverige med stora natur- och/eller kulturhistoriska värden och som är värda att bevara.