Förröjningens påverkan på skogens ekonomiska, ekologiska och sociala värden : en teoretisk studie på flera aspekter
Abstract: I dagens skogsbruk gallras ungefär dubbelt så stor areal årligen jämfört med arealen slutavverkning. Innan en gallring kan en förröjning utföras för att höja beståndets medelstamsvolym och förbättra sikten för skördarföraren. Tidigare studier visar på att även om produktiviteten förbättras med en utförd förröjning är det inte ekonomiskt försvarbart att utföra en förröjning om ekonomin analyseras vid gallringstillfället. Rapportens syfte är därför att undersöka hur ett bestånds nuvärde påverkas över en hel omloppstid där med och utan en utförd förröjning tas i beaktning. Även hur de sociala och ekologiska aspekterna påverkas av en förröjning undersöks i rapporten. Studien gjordes i programvaran Heureka Planvis med indata från Riksskogstaxeringens ytor från hela Sverige. Underlaget delades upp efter trädslag, ståndortsindex och landsända (södra eller norra Sverige) där sedan simuleringar utfördes med och utan förröjning. Utöver detta gjordes litteraturstudier med avseende på sociala och ekologiska aspekter. Resultatet visade att brytpunkten för när det är lönsamt att utföra en förröjning varierade mellan södra och norra Sverige för tall och att den kommer tidigare för gran än för tall. För gran är brytpunkten mellan G22 och G26 för både södra och norra Sverige. För tall är brytpunkten mellan T22 och T26 för södra Sverige och i norra Sverige visade resultaten att det aldrig var lönsamt att utföra en förröjning. De ekonomiska resultaten kan ifrågasättas på grund av Heureka Planvis hantering av förröjning. För de ekologiska aspekterna visade sig förröjning vara enbart negativt oberoende av vad källorna behandlade för område. Sett ur social synvinkel fanns en större varians i hur förröjning kunde påverka värdet.
AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)