Grön marktäckning i ekologisk vitkålsodling

Abstract: I detta arbete undersöks huruvida olika artsammansättningar i grön marktäckning påverkar odlingsresultatet vad gäller avkastning, kväve (N)-förlust och ogräsförekomst. Främst vit-klöver (Trifolium repens) men även rödklöver (Trifolium pratense L.) har sådana egenska-per att det bryts ned snabbare samt innehåller mer N än timotej (Phleum pratense). År 2001 genomfördes ett fältförsök med grön marktäckning i ekologisk odling av vitkål (Brassica oleracea var. alba). Tre olika artblandningar användes, de bestod av: 60% röd-klöver + 40% timotej (1), 32% vitklöver + 28% rödklöver + 40% timotej (2), samt 75% timotej + 10% rödklöver + 15% övrigt (3). N-innehållet var 193, 218 respektive 134 kg/ ha. Marken täcktes med 60 ton färskt hackat växtmaterial/ ha tre veckor efter plantering. Ett led med bar mark planterad med vitkål ingick som kontroll och det gödslades med pel-leterat hönsgödsel (Binadan, 111 kg N/ ha). Vitklövertäckningen (2) gav högre innehåll av N mätt i procent av torrsubstansen vid skörd än de andra täckmaterialen. Mellan dem var det ingen skillnad i avkastningen. Kon-trollen innehöll den högsta halten N i procent av torrsubstansen och samtidigt den lägsta mängden av torrsubstans. Mellan vitklövertäckningen och kontrollen fanns ingen skillnad i grödans N-innehåll mätt i kg N/ ha. I markens övre 30 cm var det mellan sju och nio kg/ ha mineral-N (ammonium; NH4+ och nitrat; NO3-) i alla marktäckta led vid skörd, vilket är små mängder när det gäller risk för N-läckage. Det fanns en större mängd NO3- i marken där vitklövertäckning använts än där timotejtäckning (3) använts. Marktäckningarna uppvisade ingen skillnad mot kontrol-len i mängden mineral-N i marken. De låga N-nivåerna i marken vid marktäckningarna kan ha orsakats av den näringskrävande grödan men en annan bidragande orsak kan vara att stora mängder N har avgått till luften, vilket sker när N-rikt växtmaterial ligger på markytan. Resultaten från försöket antyder att så skett eftersom grödans utnyttjande av N vid klövertäckning (1 & 2) var litet jämfört med timotejtäckning. De olika marktäckningarna gav tillfredsställande effekt mot ogräs jämfört med bar mark, dock etablerade sig fler ogräsplantor där täckningen dominerades av timotej (3) vilken innehöll mer ogräs än de andra täckmaterialen. Kål odlad med vitklövertäckning kan, vad gäller avkastning, mäta sig med kål odlad i bar mark gödslad med Binadan, dessutom har den en jämnare tillväxt. Täckning med timo-tej är fördelaktig om man vill minska N-förlusterna till luften. Fördjupade studier av när-ingsfrigörelse från mark och täckmaterial samt grödans N-upptag och N-effektivitet kan belysa processen bättre.