Sweden’s Forfeiture Regime in a Time of Change - A comparative study of Swedish and Australian law regarding forfeiture of unexplained wealth

Abstract: Internationellt har begreppet "gå på pengarna" vunnit mark och mer effekti-va förverkandebestämmelser anses vara en viktig åtgärd i kampen för att spåra och återföra utbytet av brott. Förverkande vid brott har till avsikt att verka avskräckande genom att förhindra brottslingar att dra nytta av brott samt återinvestera utbytet av brott i ny brottslig verksamhet. Vidare har förverkande som syfte att kompensera samhället för brottets skada samt ersätta staten för kostnaderna för brottsbekämpning. Den internationella utvecklingen av tillgångsinriktad brottsbekämpning har lett till ett tryck på länder att införa mer effektiva förverkandebestämmelser. Detta har i sin tur lett till en rörelse bort från traditionellt straffrättsligt förverkande mot nya modeller av civilt förverkande. Ett nytt koncept inom ramen för civilt för-verkande är bestämmelser om utvidgade förverkande av oförklarligt inför-skaffade tillgångar. Dessa bestämmelser möjliggör förverkande av egendom som inte härrör från ett särskilt brott och som inte kan förklaras lagligen införskaffat. I doktrin och domstolar runt om i världen har frågan ställts om lagstiftarna har hittat en bra balans mellan behovet av effektiva lagar och rättssäkerheten för individen. Uppsatsen syftar till att lyfta fram komplexiteten och de om-tvistade problemen med denna nya typ av förverkandet lagstiftning. Varför en jämförelse med Australiens förverkande lagstiftning rörande oförklarligt införskaffade tillgångar gjorts. Ett övergripande syfte med uppsatsen har varit att bidra till en ökad förståelse för civilt förverkande, samt att undersö-ka Sveriges lagstiftning om utvidgat förverkande i förhållande till utveck-lingen av den tillgångsinriktad brottsbekämpning och individens säkerhet. Sammanfattningsvis är förverkandesanktioner baserade på en medelvägsfi-losofi: placerade mellan straffrätten och civilrätten, vilket innebär att den kan innehålla både straff- och civilrättsliga inslag. Beroende på hur ingri-pande sanktionen är desto fler säkerhetsåtgärder och straffrättsliga principer kan behövas för att säkra den enskildes integritet och rättigheter samt för att minska möjligheten för godtycklig rättsutövning av staten. Sett i ljuset av motivet till en mer effektiv förverkanderegim, bör Sverige kunna utveckla sin förverkande lagstiftning utan att ett större avkall på rättssäkerheten ska behöva göras. Avslutningsvis visar uppsatsen att ytterligare utredning av förverkande lagstiftningen bör övervägas i Sverige. Det finns ett behov i den svenska diskursen om förverkandet att lyfta fram de olika formerna av förverkande av kriminella tillgångar och tydliggöra dess funktioner. Kun-skap och förståelse av konfiskeringsverktygen kommer att leda till en ökad användning av dem.