Variation i liggbeteende hos nykalvade mjölkkor : samband med kotrafiksystem, laktationskategori, produktion och hälsa

Abstract: Då perioden runt kalvning är den mest kritiska perioden för en mjölkko då hon går igenom förändringar både miljömässigt, socialt, hormonellt och metaboliskt är övervakning av djurens hälsa och att ha optimala skötselrutiner och en fungerande utformning av stallet viktigt. I och med de stora påfrestningar hon utsätts för under denna period är bland annat tillräcklig tid för återhämtning av största vikt men även att hennes tidsbudget inte begränsas så hon inte hinner lägga tillräcklig tid på dagliga basala beteenden. Att kor får ligga ned och vila har visat sig vara viktigt då brist av tillräcklig liggtid är kopplat till hälsoproblem och stress. Variationen i liggtid är stor mellan individer men även mellan besättningar. Skillnader mellan besättningar kan bland annat bero på kotrafiksystem, skötselrutiner och stallets utformning. Studien utfördes i fyra mjölkkobesättningar, med automatiska mjölkningssystem, där hälften använde sig av styrd kotrafik; Milk first och den andra hälften fri kotrafik med syftet att öka kunskapen om nykalvade kors liggbeteende och aktivitet i lösdriftssystem med hjälp av aktivitetsmätare. Sedan kopplades detta till variationen mellan besättningar och olika kotrafiksystem samt för att se om det fanns samband mellan laktationskategori, produktion och hälsa. Sådan information kan användas för övervakning av bland annat djurens hälsa eller för att optimera skötselrutiner och stallets utformning. Både i styrt system och fritt system var liggtiden hos kor i 1: a laktation mindre än hos kor i ≥2: a laktation. Men det var ingen skillnad i liggtid mellan de olika systemen för kotrafik när jämförelsen gjordes för alla kor. Jämförelser mellan kor av samma laktationskategori med olika kotrafik visade att kor i 1: a laktation hade mindre liggtid i fri kotrafik än kor i 1: a laktation i styrt system men det var ingen skillnad vid jämförelser mellan kor i ≥2: a laktation. Skillnader i aktivitet mellan kotrafiksystem visade att kor med styrd kotrafik var signifikant mer aktiva än kor med fri kotrafik. I fri kotrafik var kor i 1: a laktation signifikant mer aktiva än kor i ≥2: a laktation men i styrt system fanns ingen skillnad mellan laktationskategorierna. Jämförelser mellan kor av samma laktationskategori med olika kotrafik visade att kor i ≥2: a laktation var de mest aktiva i styrt system medan det var korna i 1: a laktation i fritt system som var mest aktiva. Generellt visades inga signifikanta skillnader i den genomsnittliga tiden från mjölkning till första liggtillfälle mellan laktationskategorierna och inte heller inom vardera kotrafiksystem. Det visade sig inte heller att det skulle vara skillnad mellan kotrafiksystemen eller att det berodde på vilken laktationskategori korna tillhörde. Antal tillfällen då tiden från mjölkning till första liggtillfälle var mer än 4 timmar förekom flest gånger i en av besättningarna med styrd kotrafik. Tillfällen då tiden var mindre än 60 minuter förekom flest gånger i den andra besättningen med styrd kotrafik. Huruvida resultaten skulle bero av kotrafiken är svårt att dra stora slutsatser om då resultaten av denna studie mera indikerar på variation mellan besättningar. Antalet medverkande kor var få samt ett stort bortfall av mätare vilket medförde ett för litet underlag för att kunna dra generella slutsatser. Flera mätningar behöver göras för att få ett större datamaterial och därmed ett mer tillförlitligt resultat.