Immunity and the Crime of Aggression - The Legal Possibilities and Implications of Prosecuting Heads of State for the Crime of Aggression in National Courts and the International Criminal Court

Abstract: Efter aktiveringen av Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion över aggressionsbrottet i juli 2018 är dessa gärningar för första gången sedan Nürnbergtribunalen möjliga att väcka åtal för i en internationell domstol. Aggressionsbrottet kan bara begås av personer i position att effektivt utöva kontroll över eller styra politiska eller militära handlingar av en stat. Detta inkluderar, men inte enbart, stats- och regeringschefer. Denna studie undersöker möjligheterna att åtala stats- och regeringschefer för aggressionsbrott i Internationella brottmålsdomstolen. Artikel 27 i Romstadgan säger det vara irrelevant huruvida en person är en ämbetsman för att domstolen ska kunna utöva sin jurisdiktion. Men, som studien visar, är systemet för immunitet inte den enda metoden för att skydda stats- och regeringschefer från att bli åtalade. Det parallella systemet i den internationella sedvanerätten studeras också i kontrast till Internationella brottmålsdomstolens regler. Eftersom internationella brott bekämpas både i nationella och internationella domstolar jämför denna studie de två systemen med varandra. Genom att förstå dessa regler, både rörande aggressionsbrottet och immunitet för stats- och regeringschefer, ges insikt om olika juridiska lösningar som finns att tillgå. Studien visar att möjligheterna att åtala en utländsk stats- eller regeringschef i en nationell domstol såväl som i den Internationella brottmålsdomstolen, är väldigt begränsade. Eftersom aggressionsbrottets status som internationell sedvanerätt är kontroversiell, kan det vara svårt för en stat att göra anspråk på jurisdiktion över brottet. Även om den lyckas med detta, tillkommer ett starkt immunitetsskydd för utländska stats- och regeringschefer, både under och efter deras tid på posten. Möjligheterna för Internationella brottmålsdomstolen å andra sidan, verkar vara begränsade på grund av bristen av stater som accepterar domstolens jurisdiktion över aggressionsbrottet. Det är även en politiskt känslig fråga. Slutligen är domstolens beroende av FNs säkerhetsråd för att kunna utöva sin jurisdiktion över aggressionsbrottet den kanske mest osäkra faktorn.