Förekomst av dubbeltopp i två odlingsmaterial av gran i södra Sverige

Abstract: Ett på senare tid uppmärksammat problem i unga bestånd planterade med gran (Picea abies) är att träden utvecklar fler än ett toppskott - en så kallad dubbeltopp. En farhåga som förts fram är att nya genetiska material på marknaden lättare drabbas av klimatskador på toppknoppar och toppskott, och följaktligen bildar nya konkurrerande toppskott. En möjlig riskfaktor i sammanhanget tros vara förekomst av prolepsis, det vill säga då knoppanlag bryter ut under samma år, vilket då skulle leda till att risken för frostskador och därmed dubbeltoppar ökar. I denna uppsats jämfördes förekomsten av dubbeltopp och prolepsis hos två plantmaterial med olika förädlingsgrad i två olika geografiska områden motsvarande norra Skåne och sydöstra Småland. Syftet var att undersöka hur stora förekomsterna generellt är i praktiska granplanteringar, samt att undersöka skillnader i frekvenser mellan de två plantmaterialen, och därigenom dra slutsatser om skillnaderna eventuellt kunde kopplas till genetiska orsaker. Undersökningen baserades på en objektiv inventering av 28 planteringsobjekt fördelade jämnt över både plantmaterial och område. Objekten utsågs på förhand genom lottning ur ett plantorderregister från 2011, tillhandahållet av Södra region Syd. En definition av dubbeltopp gjordes i förväg som indikerade graden av konkurrens hos det alternativa toppskottet genom en klassindelning, där vinkeln mellan toppskottet och det konkurrerande skottet samt längden på det konkurrerande skottet fungerade som parametrar. En definition och klassindelning skapades också för de proleptiska skotten, vilka bedömdes okulärt. Som statistisk metod för jämförelse användes _2-test på signifikansnivån 0,05. Resultaten visar att frekvensen dubbeltopp med den allvarligaste konkurrensgraden i genomsnitt varierar mellan 11-17% beroende på plantmaterial och område. Förekomsten var signifikant större hos förädlade plantor i norra Skåne samt vid jämförelse mellan enbart regionerna. För dubbeltoppar med lägre konkurrensgrad uppvisar istället oförädlade plantor en signifikant högre förekomst i sydöstra Småland samt för de två regionerna ihopslagna. Resultaten visar också att frekvensen proleptiska skott varierar mellan 15-40%, och att förekomsten utan undantag var signifikant större hos de förädlade plantorna samt för regionen norra Skåne. Troligtvis är boniteten en orsak som bidrar till att skillnader föreligger mellan regionerna, men fler variabler behöver vägas in för att kunna utröna skillnaderna inom regionerna mer grundläggande. Det som ger upphov till dubbeltopparna är ett resultat av flera olika faktorer, där genetiken förmodligen spelar viss roll.