Artificiell insemination inom dikalvproduktion : en intervjustudie

Abstract: Artificiell insemination (AI) är ett fantastiskt verktyg för att på ett enkelt sätt sprida genetiskt material över hela världen, den gör att problem som inavel och genetiska defekter minskar och det ger en friskare population av nötkreatur. För länge sedan gick bönderna i socknen med sina kor till närmaste tjur vilket gjorde genetiken väldigt smal. Det problemet står inte dagens dikoproducenter inför tack vare möjligheter att på ett enkelt sätt transportera avelstjurar över hela Sverige. Men dessa avelstjurar står då för halva besättningen, genetiskt sett, eftersom varje avelstjur betäcker en stor del av korna. Det kan resultera i stora problem om tjuren nedärver något som inte är önskvärt. Syftet med denna studie var att ge dikalvproducenter information och ökat intresse för AI. Studien ska ge en uppfattning om fördelar, nackdelar samt vilka hjälpmedel som finns så de kan bilda sig en uppfattning om AI är något för dem. För att studera detta ämne genomfördes först en litteraturstudie med inriktning på artificiell insemination, brunstpassning, brunstsynkronisering samt de ekonomiska och genetiska för- och nackdelarna. Litteraturstudien gick ut på att ge en grundläggande kunskap inom de områden som tidigare togs upp. Därefter intervjuades åtta stycken dikalvproducenter varav fyra med AI och fyra utan AI, intervjuerna utredde frågor som varför de valt det system de gjort, vilka fördelar respektive nackdelar de såg med AI och tjur. Frågor om företagets uppbyggnad och intressen så som avels- eller produktionsinriktning. Inom brunstpassning finns mängder av hjälpmedel för dem som inte enbart använder sig av ögat. Aktivitetsmätare, brunstdetektorer och probertjur m.fl. Det förekommer också brunstsynkronisering även om det inte är lika utbrett som i andra delar av världen. Brunstpassning är den viktigaste parametern inom AI och även den som har störst betydelse för producenten antingen genom investering i form av hjälpmedel eller tidsmässigt i form av arbete. De gårdar som intervjuades hade liknande åsikter kring för- och nackdelar med avelstjur kontra AI oavsett om de i dagsläget använde sig av AI eller ej. En viktig punkt som de tog upp var enkelheten med avelstjur, avelstjuren släpps med hondjuren och betäcker dem. AI kräver mycket engagemang och som produktionsbesättning så är inte fördelen genetiskt lika stor som hos en avelsbesättning. Anledningen till att inte fler besättningar använder sig utav AI beror på enkelheten i att använda avelstjur i jämförelse med AI. Både högre arbetsbelastning och behov av mer engagemang vid användning av AI talar till avelstjurens fördel.