Rent-setting system and January agreement; An analysis of the rental housing market

Abstract: I uppsatsen redogörs för hur olika hyressättningssystem har varierat i Sverige under det senaste seklet. De hyressättningssystem som behandlas är hyresreglering, bruksvärdessystemet samt marknadshyra. En historisk bakgrund inför respektive systems tillblivelse skildras genom sammanställning och bearbetning av rättskällor. På hyresbostadsmarknaden tillämpas idag i huvudsak bruksvärdessystemet som för med sig ett starkt besittningsskydd för dagens hyresgäster. Vidare tolkas och redogörs för ett reformförslag om ett närmande till fri hyressättning. Under januari år 2019 förhandlade de politiska partierna Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna, i en överenskommelse, fram en lista med 73 punkter (Januariavtalet). I denna lista beskrivs under punkt 44, att den aktuella hyresmodellen ska komma att reformeras genom bland annat införande av fri hyressättning vid nybyggnation. Detta reformförslag kommer troligtvis att implementeras på hyresbostadsmarknaden år 2021, en bostadsmarknad som genomgår ständiga förändringar. I Stockholm sker idag omvandling av hyresrätter till bostadsrätter, likaväl har priserna stigit i förorterna som i stadens centrala delar. Utvecklingen har lett till en stor andel höginkomsttagare i de mest attraktiva och centrala områdena och segregationen är tydligare än någonsin. Idag är efterfrågan och behovet av hyresbostäder högre än beståndet och många är drabbade, inte minst unga och utrikesfödda som är begränsade och saknar ekonomisk kraft för att kunna få tag på en hyresrätt. Ytterligare en begränsning är den genomsnittliga kötiden för att få en hyresrätt i innerstan. Under år 2018 låg den genomsnittliga kötiden på 17 år, enligt bostadsförmedlingen i Stockholm. I uppsatsen dras bland annat slutsatsen om att ett verkställande av reformförslaget enligt den aktuella formuleringen med fri hyressättning vid nyproduktion, kommer att leda till två parallellt verkande marknader; en reglerad marknad samt en oreglerad marknad. På sikt kommer dock båda att innebära en viss reglering, men som ändå kommer att ligga på två jämförbara prisklasser. Ena för nyproducerade och attraktiva bostäder riktad till den del av befolkningen med högre inkomst och en annan för ett redan befintligt bestånd med en relativ hög efterfrågan. Likaväl kommer det troligtvis att leda till att respektive system får olika besittningsskydd på marknaden.