Historisk hävdtidpunkt i landskapets gräsmarker

Abstract: Denna studie i biologi berör gräsmarkernas historiska hävdtidpunkt och dess betydelse för den viktiga biologiska mångfalden. Under det senaste århundradet har många av de artrika och hävdade gräsmarkerna i Sverige försvunnit till följd av den intensifiering av jordbruket som skett. För att bevara de hotade gräsmarksarter som är beroende av dessa marker, är det viktigt att sköta deras livsmiljö på ett sätt som gynnar arterna. Detta genom att speglar den historiska skötseln, kanske även vad gäller hävdtidpunkt. De hävdade gräsmarkerna har en lång historia och eftersom många arter koloniserade dem under förhistorisk tid passade den historiska skötseln dem, vilket har resulterat i att de bär på en rik biologisk mångfald. Om dagens skötsel skiljer sig från den historiska kan det därför finnas anledning att modifiera den så att den blir mer lik den historiska. En sådan skillnad mellan historisk och nuvarande skötsel kan vara tidpunkten för hävd. Syftet med denna studie var att utreda hur hävdtidpunkten varierade mellan gräsmarker i det historiska landskapet, samt att studera vilka avtryck de eventuellt har gjort på nuvarande flora. Detta undersöktes genom analys av storskifteskartor från tre byar och inventering i fält av gullviva (Primula veris). Resultatet visade att hävdtidpunkten var mer varierad i det historiska landskapet och att mer än 35 % av alla byarnas totala gräsmark hade senare hävdtidpunkt, med en hävdperiod som började i mitten av juli eller senare. Fältinventeringen visade en tendens till att mer gullvivor växte på de före detta ängarna och backarna med senare historisk hävdtidpunkt än de gräsmarkerna med före detta tidig hävdtidpunkt. Dock var det ingen statistiskt signifikant skillnad, troligen för att det var för få inventeringsobjekt. Sammanfattningsvis så kan mer forskning på området vara användbart för att optimera hävdtidpunkterna till att bevara den biologiska mångfalden på de kvarvarande öppna gräsmarkerna.