Utgör rödräven ett hot mot det svenska fjällrävsbeståndet?

Abstract: Fjällräven (Vulpes lagopus) har sedan 30-talet varit hotad i Skandinavien och trots att den varit skydda mot jakt så har den inte återhämtat sig. Då jakt inte har varit ett hot mot den svenska fjällräven de senaste 80 åren finns det andra teorier om varför fjällrävspopulationen inte har återgått till sin ursprungliga storlek. En av dessa teorier är att rödräven (Vulpes vulpes) kan jaga bort eller döda fjällräven. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka om fjällräven hotas av rödrävens utbredning och hur de påverkas av rödrävens närvaro. Studien belyser även några andra teorier till varför fjällrävspopulationen inte har återhämtat sig sedan 30-talet. Fjällräven är det enda homeotermiska däggdjuret som fortfarande är aktivt under den arktiska vintern. Fynd av subfossila rester visar att antalet fjällrävar historiskt minskat under varmare perioder. Vi kan även se att fjällrävspopulationen har en tydlig säsongsvariation på grund av deras bytesdjur. Bytesdjuren styr även fjällrävens generationsintervall. Antalet fjällrävar i Sverige varierar kraftigt mellan åren och globalt finns det betydligt större och stabilare populationer. Trots att fjällrävspopulationen i Sverige varit liten de senaste åren så fick den ovanligt många kullar 2015. Olika teorier till att fjällräven inte har återhämtat sig är rödrävens utbredning, gnagarcykelns instabilitet, påverkan från turismen och rennäringen, färre kadaver från varg eller andra stora rovdjur, genutbyte med tamrävar eller klimatpåverkan. Troligast är en kombination av dessa teorier den bästa förklaringen till varför populationen har haft det så svårt att återhämta sig. Det är troligt att rödräven begränsar fjällrävens utbredning söderut. Flera studier visar på att rödräven jagar bort, dödar och/eller konkurrerar med fjällräven om de lever i samma område. Fysiskt är rödräven betydligt större än fjällräven vilket gör att den är dominant. Det finns flertalet studier som visar på att om antalet rödrävar minskar i Sverige så ökar den svenska fjällrävspopulationen. Varför rödräven kan leva i de sydligaste delarna av fjällrävens habitat är inte helt säkert men det finns flera teorier som kan förklara detta. Det mesta som gynnar fjällräven gynnar även rödräven då de har så pass lika levnadskrav. Det är mycket troligt att rödräven är en av huvudanledningarna till varför den svenska fjällrävspopulationen inte har återhämtat sig. Klimatpåverkan samt födobrist verkar även det påverkat fjällrävspopulationen negativt. Det bästa för fjällrävspopulationen vore troligen att klimatet och gnagarcykeln stabiliserades så att de fick chans att öka populationsstorleken utan konkurrens med rödräven.