Pratar vi om samma sak när vi pratar om hållbar mobilitet? : en fallstudie om samverkan i Storstadspaketet

Abstract: Hur vårt transportsystem, som alltför länge varit bilcentrerat, planeras och utvecklas behöver förändras till en mer hållbar planering, utveckling och mobilitet. Utifrån detta har de flesta offentliga aktörer som planerar städer, infrastruktur och trafik formulerat mål för en ökad hållbar mobilitet – vilket ofta kretsar kring ökad andel resor som sker genom gång, cykel och kollektivtrafik. Det är dock enklare sagt än gjort att realisera denna planeringsinriktning i praktiken eftersom planering för hållbar mobilitet bygger på många olika sakfrågor, perspektiv, ansvar och planeringsaktörer som ska integreras och samverka då ingen enskild aktör vare sig äger problematiken eller lösningarna. Syftet med denna studie är att förstå samverkan i planeringsprocesser för ökad hållbar mobilitet. För att konkretisera vilka utmaningar och möjligheter som präglar samverkan i planeringsprocesser för ökad hållbar mobilitet studeras Storstadspaketet i Malmö stad. Samverkan mellan aktörer på olika förvaltningsnivåer, med olika perspektiv och uppdrag upplevs ofta vara utmanande rent praktiskt, därför utreder studien även hur aktörer med ansvar för planering av trafik på regional och lokal nivå uppfattar samverkansstrukturer och hur dessa samverkansstrukturer påverkar förutsättningarna för en samverkande planering för ökad hållbar mobilitet i Malmö. Fallstudien har innefattat en dokumentanalys samt sex semi-strukturerade intervjuer med tjänstepersoner på Malmö stad och Skånetrafiken. Resultatet visar att det krävs en nära och tidig samverkan mellan aktörer för att kunna möta den komplexitet som stads- och trafikplanering befinner sig i, men att samverkan i sig aldrig kommer att vara problemfri. Storstadspaketets samverkansstruktur upplevs som otydlig på den operativa nivån, men då projektet på många sätt fortfarande har mycket arbete framför sig borde det finnas en vilja, tid och resurser för att skapa en mer enhetlig och tydlig struktur för när, hur och varför samverkan ska ske mellan alla ingående aktörer. Utmaningarna som präglat samverkan hittills är kopplade till återkoppling, tydlighet, framförhållning, dialog, informationsutbyte, förväntningar, delaktighet och engagemang. Samtidigt görs framsteg och det finns en stor vilja hos aktörerna att förbättra samverkansstrukturerna. Det finns även en stor vilja att göra saker gemensamt och aktörerna vill skapa så bra förutsättningar som möjligt för gång, cykel och kollektivtrafik.