Leklandskap i skolmiljö : förslag till gestaltning av utemiljön på Lunds Montessorigrundskola

Abstract: Med dagens utveckling av barns minskade rörelsefrihet och tätare stadsbyggnad finns risker för konsekvenser gällande barns utomhuslek. Skolgården som barns huvudsakliga utomhusmiljö blir då allt viktigare. Lekplatser och skolgårdar i Sverige tenderar dock att vara likartade och till stor del utformade på traditionellt vis med statiska material och utplacerade prefabricerade lekredskap. Vi kallar detta för “möblerade” lekmiljöer. Kritik mot dessa typer av lekplatser har framförts under lång tid och vi har reagerat på att utvecklingen inte har gått så mycket framåt trots den mängd kunskap som finns kring barns lek och preferenser av utemiljö. Vår arbetsprocess har till stor del gått ut på att utmana våra egna bilder om hur en skolgård kan se ut och hitta nya förhållningssätt. Arbetet är i stora drag uppbyggt av tre delar; litteraturstudie, fältstudie och ett gestaltningsförslag. Tanken har varit att tillämpa teoretiska resonemang och resultat av fältstudien i ett praktiskt exempel. Vår avsikt har därmed varit att basera förslaget till utformning av Lunds Montessorigrundskolas utemiljö på inhämtade kunskaper och erfarenheter. Utifrån detta vill vi sedan diskutera landskapsarkitektens roll i arbetet med barns platser. Då barn generellt upplever platser med fler sinnen än vuxna har det varit viktigt att inte fasta i det visuella, utan att skapa en miljö med möjlighet till varierande sinnesupplevelser. Genom lek och utforskande av sin omgivning får platsen betydelse och blir en viktig arena för identitetsskapande, hälsa och lärande. En utmaning har varit att gestaltningsförslaget ska utgå från barnens aktiviteter och preferenser men ändå vara tilltalande för vuxna. Eftersom beslut om anläggning till slut tas av vuxna är det viktigt att miljön även upplevs som attraktiv av dem. Visionen har därför varit att presentera ett förslag med en ordnad helhetsstruktur med utrymme för dynamiska platser. Ledord i gestaltningen har varit; möjligheten till utmaningar, manipulation och platsskapande. Som gestaltningskoncept har vi valt “över stock och sten” som omfattar en koppling till natur, rörelse, aktivitet och att övervinna hinder. Med en helhetsstruktur uppbyggd av sågade ekstockar och natursten får skolgården en “planlösning” som håller samman olika karaktärsplatser och bildar ett landskap för lek och aktiviteter. Hänghörnan, sandlandskapet, vegetationslandskapet och klätterlandskapet blir trots sina olika uttryck en del av en helhet. Delarna är i sin tur designade med form och material som ska kunna stödja flera olika typer av användning. Tanken med detta är att lekmiljön ska kunna vara flexibel och inte enbart tillhandahålla ytor för på förhand uttänkta aktiviteter. Arbetet avslutas med en diskussion om gestaltningen i förhållande till olika teoretiska utgångspunkter samt vår arbetsprocess. Vi redogör för våra erfarenheter av samarbetet med eleverna och reflekterar kring vad vi har lärt oss under arbetets gång.