Reproduktion hos älg (Alces alces) i Blekinge och nordöstra Skåne 2012-2014 : en studie av honliga reproduktionsorgan, älgobservationer och klimatdata

Abstract: Älgen är idag en art av stort intresse för det svenska samhället. Främst som resurs, men arten arten kan också orsaka problem i form av trafikolyckor och betesskador. Vid förvaltningsbeslut finns det flera olika faktorer att ta hänsyn till och för att bedöma stammens storlek finns ett antal olika inventeringsmetoder. Kunskap om reproduktionen är bland annat viktigt för att uppskatta stammens tillväxt. En metod vid datainsamling är att undersöka honliga könsorgan insamlade under jakt. Älgens reproduktion påverkas av flera olika faktorer såsom klimat och fodertillgång. Förändringar inom dessa faktorer samt ökade stammar av andra klövviltarter i södra Sverige kan ha medfört negativa effekter de senaste åren. Under 2012 kom rapporter om en ökad dödlighet samt reproduktionsstörningar, i form av få observerade kalvar, hos älgar i Blekinge och nordöstra Skåne. Älgarna uppvisade symptom som stapplande gång, undernäring och blindhet. Till i mitten på mars 2013 rapporterades att 83 döda eller förlamade älgar hittats. En brist på tiamin lyftes fram som tänkbar orsak. Syftet med detta examensarbete var att utifrån insamlade honliga reproduktionsorgan, slaktvikter och käkhalvor undersöka reproduktionen i området. I studien ingick även data såsom älgobservationer (älgobs) klimatdata samt en litteraturstudie om tiaminbrist. Under perioden 2012-2014 samlades material (honliga könsorgan, käkar för åldersbestämning samt slaktviktsuppgifter) in från 75 individer. Materialet kom från Blekinge län samt nordöstra Skånes älgförvaltningsområde (ÄFO). Medelåldern bedömdes till 4,5 år med en variation mellan 1,5–12,5 år. Medelslaktvikt fastställdes till 149,3 kg. Könsmogna kvigor och kor hade en signifikant (p ≤ 0,001) högre slaktvikt än icke-könsmogna kvigor. Signifikant (p=0,016) skillnad i slaktvikt sågs även mellan könsmogna och icke-könsmogna kvigor. Resultaten från organundersökningarna (andel icke-könsmogna kvigor 24 %, könsmogna kvigor 14 % och kor 62 %) tyder inte på att det förekom någon generell reproduktionsstörning hos de honliga älgarna i området. Dock observerades en högre andel ej dräktiga kor samt hondjur som inte blivit betäckta jämfört med tidigare studier. Fördelningen mellan könsmogna kvigor samt cykliskt aktiva kor var i enlighet med tidigare studier. Ägglossningsfrekvensen var i medeltal 1,0 för kvigor och 1,39 för kor. Skillnaden var statistiskt signifikant (p>0,05). Älgobsen (observerad älg per mantimme) har stigit markant sedan 2006 enligt medelvärdet för fem län i södra Sverige och ger därför inget belägg för en minskad älgpopulation med undantag för nordöstra Skåne. En nedgång i kalvindex (0,79-0,67) observerades i studieområdet mellan åren 2009 och 2013 och det enskilt lägsta värdet (0,55) var i nordöstra Skåne 2013. Under år 2014 har kalvindex i samtliga områden börjat stiga. Tiaminbrist som orsak till de dödsfall och reproduktionseffekter som observerats i studieområdet framstår som osannolikt. Nötkreatur i måttlig produktion har visats kunna bilda tillräckligt med B-vitamin via mikrofloran i våmmen, vilket även bör gälla älgen. De klimatdata som redovisas kan inte heller förklara observationerna. Hur ett varmare klimat kan komma att påverka älgstammen i framtiden återstår dock att se.