De var så glada och åt allt vi satte fram : en studie om skogsarbetarkockan och hennes liv i kojan

University essay from SLU/Dept. of Forest Resource Management

Author: Amanda Löfdahl; [2018]

Keywords: kocka; koja; skogsarbetare; skogshistoria;

Abstract: Kockor som arbetade i skogsarbetarkojor började sporadiskt förekomma i de norrländska länen i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. Under den första delen av 1900-talet var det väldigt vanligt att en kvinna, oftast ung, levde och arbetade tillsammans med männen i de avlägset belägna kojorna. Det övergripande syftet var att berätta om och kontextualisera kockans roll i det operativa skogsbruket ur ett skogshistoriskt perspektiv. Jag har därmed också velat synliggöra kvinnors arbete inom skogsbruket under den första delen av 1900-talet. Jag ville ta reda på hur hennes arbets- och levnadsförhållanden i skogsarbetarkojan var. Jag utförde 14 intervjuer med före detta kockor som var verksamma mellan åren 1936 och 1960 för att få en så heltäckande bild som möjligt över denna spännande period i den norrländska skogshistorien. Min studie hade även som syfte att diskutera kockans betydelse för skogsarbetarnas välbefinnande. Vidare undersökte jag källmaterial för jämförelser med andra länders organisation kring hushållning. Under vinterns kalla månader levde kockan tillsammans med 6 – 20 man i en koja som ofta var oisolerad och väldigt enkelt inredd. Hennes huvudsakliga arbetsuppgifter var att laga maten och sköta städningen i kojan. Detta med väldigt knappa resurser till sitt förfogande. Med en frihet att planera sin egen arbetsdag ansvarade hon för att beräkna och planera inköpen av matvaror och göra en veckomatsedel. Arbetsdagarna var långa och präglades av tungt och slitsamt jobb. Det mest återkommande temat i berättelserna har varit detaljer om maten och hur den skulle tillredas. Jag anser att den gemensamma mathållningen och den näringsrika husmanskosten hade stor betydelse för skogsarbetarnas hälsa och välbefinnande. Den gav dem ork och energi att jobba samtidigt som kockan avlastade dem från deras tidigare mat- och hushållsarbete. Kockan blev uppskattad för maten hon lagade trots den lilla variation som fanns till buds. Skogsarbetarna hade aldrig tidigare haft samma förutsättningar som kockan att laga till sådan mat. Med hjälp av järnspisen möjliggjordes tillagning av fler rätter samt även bakning. Kockan var en välkomnad tillgång i kojan och hon erhöll en respekt hos skogsarbetarna som värdesatte hennes arbetsskicklighet. Det är svårt att veta hur stor betydelsen var av att man införde kockor i skogsarbetarkojorna under första delen av 1900-talet, men hon var en del i det stora maskineriet som ingick i moderniseringen av det svenska samhället. Jag tror snarare att kocka-yrket fick störst betydelse på det individuella planet. Att få arbeta och tjäna sina egna pengar var viktigt för mina informanter och särskilt för ökad självständighet. Den arbetserfarenhet och det egna ansvaret hon fick ta bidrog också till ett ökat självförtroende. I ett större perspektiv bidrog detta till ett mer jämställt samhälle.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)