Evolutionära effekter av fiske på gös?

Abstract: Fisk betraktas numer som både en ekologisk och ekonomisk resurs som därför bör nyttjas på ett uthålligt sätt. Ett hållbart fiske innebär att människan ska kunna fortsätta fiska under lång tid framöver. Lagar och fiskeförvaltning reglerar fisket och påverkar därigenom fisk-bestånden, på kort men också på lång sikt. I Hjälmaren och Mälaren är förvaltningen stor-leksbaserad. Den innebär att fisken måste ha uppnått ett visst minimimått för att kunna tas upp. Höjt minimimått kan påverka fiskbestånd positivt inom loppet av några år, vilket kan resultera i större fångster och att fler individer får chans att reproducera sig. Men frågan är hur individers tillväxt och könsmognad påverkas i det långa loppet av storleksbaserad förvaltning. Kan irreversibla genetiska förändringar uppstå? Fiskets effekter på gösbestånden i Mälaren och Hjälmaren har inte tidigare studerats i detalj. Insamling av data för att undersöka beståndens status och förvaltningens effekter påbörjades under 2007 i Hjälmaren och 2008 i Mälaren av dåvarande Fiskeriverket, nuva-rande SLU. Preliminära studier har visat att gösen i Hjälmaren och Mälaren växer sämre och uppnår könsmognad tidigare idag jämfört med 1950-talet. Syftet med mitt självständiga arbete var att undersöka om tillväxt med avseende på års-klass och kön har förändrats i Hjälmaren och Mälaren mellan tidsperioderna 1939-1978 och 2010-2013. I mitt arbete jämför jag nutida data med ett historiskt material från åren 1955-1978, en tidsperiod då data på gös årligen samlades in i dessa sjöar. Jag jämför även Mälaren med Hjälmaren under senare tid. Minimimåttet i Hjälmaren höjdes från 40 till 45 cm år 2001, men höjningen i Mälaren kom först år 2012. Jag ville se om det fanns någon skillnad i hur gösen växer i sjöarna och om tillväxten skiljde sig med avseende på kön. Hjälmaren och Mälaren är också olika med avseende på trofigrad och yrketsfiskets uttag. Vidare ville jag se i vilka åldersklasser man finner könsmogen gös och om fördelningen av könsmogen gös har förändrats på 40-50 år. Slutligen relaterar jag denna studie till tidigare studier av evolutionära effekter av fiske på andra fiskbestånd, och diskuterar vilken inver-kan andra faktorer såsom temperatur, näring och samspel med andra arter kan ha på be-stånden. Tvärtemot de tidigare preliminära resultaten av tillväxt och könsmognad i Mälaren, vi-sade min studie att gös, oavsett kön och i alla åldrar, växer snabbare nu än förr. Däremot växte göshonor i åldern 4-6 år i Hjälmaren sämre under tidsperioden 1963-1970 jämfört med 1955-1962. En jämförelse av data från tidsperiod 1 och 4, visade att tvåårig gös växer snabbare i Hjälmaren än i Mälaren. En högre andel av gös som är två och tre år är köns-mogna nu jämfört med tidigare. Fördelningen i andel könsmognad i åldersklasserna 2-6 år skilde sig signifikant mellan tidsperioderna, förutom för hanar i Mälaren. I Mälaren har siktdjupet minskat och temperaturen ökat signifikant sedan 1960-talet. Inga skillnader över tid detekterades för totalfosfor i Mälaren. I Hjälmaren fann jag inga samband mellan siktdjup, temperatur och näringshalt över tid. Jag såg inga förändringar av fiskets uttag av gös 1964-2013. Även om Hjälmaren och Mälaren är olika beträffande produktionsnivå har den ökade tillväxten och det förändrade mönstret av könsmognad, med fler yngre könsmogna indivi-der och med liknande andelar könsmogna individer i alla åldrar, skett i båda sjöar. Tidigare mognad är att förvänta till följd av ökad tillväxt, och ökad tillväxt kan förväntas vid till exempel ökad temperatur eller minskad konkurrens vid hårt fisketryck. En större andel äldre omogna individer tyder på att gösen inte leker varje år, och istället lägger energi på att växa. Jag kan inte dra några slutsatser huruvida dessa förändringar baseras på genetiska eller fenotypiska förändringar, och jag kan därmed inte besvara frågan om det fanns några evo-lutionära förändringar av gösbeståndet i sjöarna. Analyser av data med metoder som kan skilja på genetiska och plastiska förändringar skulle kunna förtydliga de förändringar vi ser i sjöarnas gösbestånd. För att uppnå en ekosystembaserad förvaltning på lång sikt behöver vi förstå långsiktiga effekter av både fiske och miljöförändringar.