Jämförelse av konsumtions- och intagsdata mellan Matkorgen 2010 och Riksmaten 2010-11 : exempel på några näringsämnen och toxiska metaller

Abstract: Intresset för människans matvanor har varit stort sedan lång tid tillbaka. Matvaneundersökningar görs för att utvärdera huruvida människorna i en befolkning får sitt närings- och energibehov tillfredsställt. Det finns fler olika sätt att utföra matvaneundersökningar som exempelvis Food Frequency Questionnarie (FFQ), kostintervjuer och kostregistrering. Syftet med denna rapport var att göra en jämförelse mellan två olika metoder (som Livsmedelsverket använder för att ta fram konsumtions- och intagsdata), för att se hur resultaten skiljer sig dem emellan. Den första metoden var Matkorgen 2010, vilken grundar sig på Jordbruksverkets konsumtions- och försäljningsstatistik, och den andra metoden var Riksmaten 2010-11, vilken är en fyra dagar lång kostregistrering. Syftet var också att se hur konsumtionen i Matkorgen förändrats mellan år 1999 och år 2010, samt att se hur intaget av några utvalda toxiska metaller och några utvalda näringsämnen ser ut i Riksmaten 2010-11, med haltdata tagen från analyserna i Matkorgen 2010. De undersökta metallerna var bly (Pb), kadmium (Cd), kvicksilver (Hg) samt arsenik (As) och de undersökta näringsämnena var järn (Fe), natrium (Na) samt vitamin D. Generellt låg livsmedelskonsumtionen och intaget högre i Matkorgen 2010 än i Riksmaten 2010-11, vilket beror på fler saker. T.ex. att Matkorgen 2010 inte tar hänsyn till det livsmedelssvinn som uppstår i hushållen, att i Riksmaten 2010-11 är underrapportering vanligt förekommande, att Matkorgen 2010:s data baseras på hela den svenska befolkningen medan Riksmaten 2010-11 endast tar hänsyn till den vuxna befolkningens konsumtion samt att livsmedlen i Matkorgen 2010 analyserades i det skick de inhandlades, medan livsmedlen i Riksmaten 2010-11 var tillagade. När det gäller förändringen i konsumtion mellan år 1999 och år 2010 syntes en ökning i konsumtionen av läsk, cerealier, bakverk, fisk, frukt, kött, grönsaker, socker o dylikt, medan konsumtionen av mejeriprodukter, potatis, matfett och ägg hade minskat. När det gäller de toxiska metallerna bör inte intaget utgöra någon fara för hälsan, då det låg på en sådan låg nivå. Dock råder lite osäkerhet kring arsenik pga. svårigheter att fastställa ett accepterat dagligt intag. Ser man till näringsämnena är intaget inte lika tillfredsställande.