Ett stråk för alla? : Möllevångens offentliga rum ur ett genus och trygghetsperspektiv

Abstract: Vårt kandidatexamensarbete undersöker vilka psykologiska och rumsliga aspekter som påverkar kvinnors upplevda trygghet i det offentliga rummet. Målet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för hur gaturum kan utformas och förvaltas för att förstärka den upplevda tryggheten hos kvinnor. Samt att kunna besvara frågeställningarna: 1) Vilka aspekter är av betydelse för kvinnors upplevda trygghet i det offentliga rummet? 2) Vad påverkar den upplevda otryggheten hos kvinnor på stråket Norra/Södra Parkgatan i Malmö? Dessa har vi försökt besvara genom en litteraturstudie samt en trygghetsvandring. Vår första frågeställning kunde delvis besvaras i teoridelen. Här visade det sig att kvinnors upplevda trygghet bottnar i psykologiska aspekter. Främst risken att utsättas för sexuellt våld vilket kan begränsa rörelsefriheten. Arbetet inkluderar bland annat trygghetsskapande verktyg. Speciellt viktiga verktyg är: överblickbarhet i gaturummet samt att gatan har “ögon” från omkringliggande bebyggelse. Stadsstrukturen påverkar också den upplevda tryggheten då en mångfunktionell stad med många kopplingar av gång och cykelbanor ger ett rikare folkliv och fler möjliga vägval. Belysning är också ett verktyg som används, speciellt i de mörka nordiska länderna. Hur stadens offentliga rum och vegetation förvaltas och sköts påverkar också trygghetskänslan. Den andra frågeställningen kunde vi få besvarad i genomförd trygghetsvandring där såväl psykologiska som rumsliga aspekter behandlas. Trygghetsvandringen utgick från ett stråk som Malmö stad och polisen ringat in som ett område där invånarna upplever hög otrygghet. På trygghetsvandringen mötte vi upp en grupp kvinnor boende på Möllevången i Malmö en kväll i april. Under vandringen fick deltagarna uttrycka vad som påverkade deras trygghetskänsla längs stråket. Trygghetsvandringen mynnade ut i 13 punkter vilka ringades in som speciellt viktiga ur ett trygghetsperspektiv på stråket. Några av de viktigaste aspekterna för trygghet visade sig vara god överblickbarhet, funktionen i byggnadernas bottenvåningar samt ett flöde av människor som går mot ett mål. Vilka aspekter det är som påverkar kvinnors upplevda trygghet i det offentliga rummet är dock en väldigt komplex fråga då trygghet är en känsla som varierar från person till person. Även om det är psykologiska aspekter och sociala strukturer i samhället som spelar stor roll för kvinnors upplevda trygghet så är de rumsliga aspekterna också viktiga. Det finns ett uttalat behov att skapa gaturum vilka upplevs mindre otrygga under kvällen och natten. Genom kunskap inom planering, gestaltning och förvaltning har vi som blivande landskapsarkitekter möjlighet att skapa trevliga offentliga miljöer. Platser som lockar till ett rikt folkliv, är ljusa, öppna, har god överblickbarhet och som på detta vis upplevs tryggare, inte bara för kvinnor utan för alla.