En märr som hette Mor : de sista härjedalska hästkörarnas berättelser från tiden innan skogsbrukets mekanisering

Abstract: I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet skedde en förändring i det agrara samhället och i det norrländska samhället. Från att bondesamhället innan varit nästintill helt självförsörjande öppnades genom industrialiseringen en möjlighet till annan utkomst i form av lönearbete. I slutet av 1700-talet drog den så kallade timmerfronten i en syd-nordlig riktning där skogarnas enorma resurser började exploateras och nådde på 1800-talet södra och mellersta Norrland. Transporterna som från 1850-talet när storskogsbruket nådde södra Norrland skedde uteslutande med häst mestadels med långa basvägskörningar där virket från de mest åtråvärda, dvs grövsta skogarna skedde ner till avlägg vid älvar och flottleder. Skogarnas produkter började i och med det andra världskrigets minskande möjlighet till import i större omfattning eftertraktas, och arbetstillfällena i de svenska skogarna ökade. Att rekrytera folk till skogsarbete blev svårare och som en pådrivande kraft till detta och den höjda lönesättningen drevs hela tiden den tekniska utvecklingen i skogen framåt. Brytpunkten kommer på 1950-talet då de första motorsågarna börjar blir var huggares egendom och således effektiviteten höjs, och genom att skogsbilvägsnätet tidigare så kraftigt utbyggds blir medeltransportavståndet kortare och de långa basvägskörningarna försvinner. Kravet på hästar förändras från att tidigare när avstånden var stora kräva starka hästar som tålde tunga lass till att bli mer fördelaktiga för mindre men snabbare hästar. Mot slutet av vad som kallas hästkörningsepoken, i Härjedalen runt om kring 1967 hade förutsättningarna för en hästkörare förändrat sig markant gentemot hur det såg ut under epokens början. De långa basvägskörningarna var försvunna och ersatta av lunningskörning ner till skogsbilväg. Stationära huggar- och körarkojor var ersatta av flyttbara manskapsbaracker och stallar. Timmerkälkarna var passé och ersatta av tidseffektiva drågkonstruktioner och stålkälkar. Syftet med studien är att utifrån ett historiskt perspektiv undersöka hästkörarnas roll och upplevelser i västra och mellersta Härjedalen tiden innan och under skogsbrukets mekanisering. Att dokumentera deras berättelser och upplevelser från den omvälvande tid när hästarna ersattes av maskiner i timmerskogen.