Tidsförskjutning mellan häst och ryttares rörelser vid ridning

Abstract: Ett av dressyrens huvudmål är att skapa harmoni mellan häst och ryttare, och en förutsättning för detta är att ryttaren har en välbalanserad och följsam sits. Syftet med detta arbete var att utreda i vilken utsträckning ryttare rör sig i harmoni med hästen under ridning, det vill säga om ryttarens rörelser följer hästens utan större fasförskjutning, liksom om det förekommer en tidsförskjutning mellan hästens olika kroppssegments vertikala rörelser vid ridning i nedsutten trav. Data användes från ett tidigare utfört experiment då tio meriterade dressyrryttare korsvis ridit tio hästar, under ett standardiserat dressyrprogram. Data registrerades med mätenheter för tröghetsnavigering (IMU, inertial measurement units) placerade på hästarnas nacke och ländrygg, respektive ryttarnas bröstrygg. Omfånget och tiden för den vertikala förflyttningen av olika kroppssegment jämfördes hos både häst och ryttare, under olika övningar i nedsutten trav, och skillnaden testades för statistisk signifikans med hjälp av parade t-test, med tvåsidig fördelning. I detta arbete gjordes en begränsning till två ryttare och tio hästar, sensorerna på ryttarens bröstrygg, hästens nacke och ländrygg samt övningarna trav snett igenom, diagonalsluta åt höger och vänster samt volt till höger och vänster. Signifikant fasförskjutning mellan häst och ryttare kunde ses i alla övningar hos båda ryttarna, i samtliga fall var ryttarens rörelser efter hästens. Vid ridning i trav snett igenom var båda ryttarna efter hästen i stegets alla faser, medan de vid ridning på voltspår och i sluta endast var efter hästen i delar av steget. I sluta och på volt kunde också en skillnad mellan ryttarna ses, där ryttare 2 i delar av steget var mer efter hästen än ryttare 1 på samma häst. Mellan hästens nacke och ländrygg kunde fasförskjutning ses i alla övningar och för båda ryttarna, men endast i delar av steget, och i samtliga fall var nackens rörelser efter ländryggens. Vid ridning på voltspår uppvisade hästens nackrörelser och ryttarens bröstryggsrörelser fasförskjutning relativt hästens ländryggsrörelser, i samma delar av steget. Fasförskjutning förekommer alltså både mellan häst och ryttares rörelser och mellan hästens olika kroppssegments rörelser vid ridning såväl på raka som böjda spår i nedsutten trav. Graden av fasförskjutning varierar mellan övningar och till viss del även mellan olika ryttare. Hästryttarinteraktion är ett komplext ämne och för att få en bättre bild av fasförskjutning mellan häst och ryttares rörelser bör samtliga gångarter och ytterligare övningar studeras, liksom den eventuella effekten på ridkvaliteten, hästens rörelser och graden av lösgjordhet.