Kreditansökan vid större investeringar i lantbruksföretag : en analys av kredithandläggares bedömningsgrunder

Abstract: Utvecklingen i det svenska jordbruket har de senaste åren gått mot en allt mer kapitalintensiv produktion. Företagen blir större och för att finansiera tillväxten krävs externt kapital. Utlåningen till lantbruket har under de senaste åtta åren fördubblats. Värdet på en modern anläggning för mjölkproduktion är beroende av att den används för mjölkproduktion och är knuten till den plats där den uppförs. Detta innebär att andrahandsvärdet för investeringen är lågt och det blir svårt att avveckla i förtid för lantbrukaren som belånat sin fastighet för att erhålla nödvändigt kapital. En investering av denna karaktär innebär extra stora risker i förhållande till investeringar där denna problematik inte förekommer, såväl för lantbrukaren som för en extern finansiär (banken). Studiens huvudsyfte är att belysa en del av kreditbedömningsprocessen, nämligen kreditansökans innehåll och betydelse. Syftet är att svara på hur lantbrukare ska utforma sina kreditansökningar på bästa sätt för att erhålla bankfinansiering vid större nyinvesteringar.Studien genomfördes genom att 23 kredithandläggare ombads att var och en ta ställning till två hypotetiska kreditansökningar samt besvara en enkät. I enkäten efterfrågades vilka villkor kunden förväntades få och vilket intryck de fick av företagaren och investeringen samt vad de ansåg om informationen i kreditansökan.De hypotetiska kreditansökningarna baserades på två verkliga företag som nyligen stått inför nyinvesteringar i mjölkproduktion. 21 av de tillfrågade kredithandläggarna besvarade studien. Resultaten från undersökningen analyserades med utgångspunkt i teorin om asymmetrisk information. Resultatet av studien visar att ett lantbruksföretag som står inför en investering med ett starkt budgeterat resultat kan, genom att tillgodose banken med ett tillfredställande underlag, förbättra sina kreditvillkor. Om företagaren däremot står inför en investering med svagare budgeterat resultat väcks fler frågetecknen hos kredithandläggaren. Det medför att kredithandläggarna ställer högre krav på motiveringen varför investeringen ska genomföras samt på information om företagarens personliga situation, för att informationen ska anses tillfredställande.