Spatial distribution of hydraulic conductivity in the Rio Sucio drainage basin, Nicaragua : a minor field study

University essay from Lunds universitet/Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap

Abstract: Vattendragen i Nicaraguas centrala bergsområden är utsatta för hög miljöpåverkan. I över hundra år har kvicksilver använts för att utvinna guld i dessa områden, vilket förorenat vattenresurserna. Det har gjorts få undersökningar av områdets vattenkvalité, vilket främst beror på avsaknaden av infrastruktur. Detta arbete är koncentrerat kring floden Rio Sucio, vilket tillhör Rio Escondidos avrinningsområde, ett av de mest förorenade vattendragen i Centralamerika. Arbetet är ett Minor Field Study (MFS), och är en del av ett större projekt vilket syftar till att öka den vetenskapliga kompetensen hos Nicaraguas universitet att lösa grundvattenresursrelaterade problem. Tidigare delprojekt har påvisat höga halter av kvicksilver (Hg) och bly (Pb) i vatten, sediment och jord i Rio Sucios avrinningsområde. Därmed finns en potentiell risk att grundvattnet och därmed dricksvattnet blir förorenat av tungmetaller. Detta ledde till ett behov av att utreda områdets hydrogeologiska egenskaper, samt samband och interaktioner mellan områdets yt- och grundvatten. För att kunna göra detta behövs kunskap om infiltrationsegenskaperna hos områdets jordlager. Detta projekt gjordes på uppdrag av Centro de Investigaciones Geoscientificas (CIGEO), med syftet att undersöka mättad hydraulisk konduktivitet (Ksat) i områdets omättade jordlager, samt att utreda huruvida uppmätta värden av Ksat påvisade några mönster av autokorrelation. Studien undersöker vidare om Ksat i området är beroende av geologiska och geomorfologiska egenskaper. Hundra mätpunkter distribuerades över ett 25 km2 stort område. Vid varje mätpunkt bestämdes Ksat med hjälp av en Compact Constant Head Permeameter. Mätningarna av Ksat jämfördes med geologikartor, en Digital Elevation Model, kornstorlek, samt sluttning. Insamlad Ksat undersöktes också geostatistiskt efter autokorrelation. Ksat varierade i storlek från 0,0028 cm/h till 10.43 cm/h över området. Området dominerades av låga värden; 58% av proverna påvisade en Ksat lägre än 0,34 cm/h och 69% lägre än 1 cm/h. Endast 17% av mätningarna visade en Ksat högre 2,67 cm/h. Ingen autokorrelation hittades i insamlad data, och det gick ej heller att påvisa någon korrelation mellan Ksat och de övriga undersökta faktorerna. För att få fram kvalitativa resultat rekommenderas att studier över områdets infiltrationsegenskaper görs med en betydligt finare upplösning, samt med fokus på färre antal faktorer.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)