Minskat fosforläckage från hästhagar : utvärdering av mockning som åtgärd och hästhållares syn på åtgärdsarbete för miljön

Abstract: Östersjön är kraftigt påverkad av övergödning, som beror på att en för stor mängd näringsämnen tillförs havet. Övergödande ämnena kväve och fosfor kommer framför allt från våra jordbruksmarker och förs via urlakning och ytavrinning vidare till våra sjöar, vattendrag och till slut Östersjön. Hästhagar är en diffus källa av kväve och fosfor som blivit alltmer uppmärksammat de senaste åren. Hästar som går ute i mindre hagar, så kallade rast- och vinterhagar, riskerar att bidra med relativt stora mängder kväve och fosfor till våra vattenmiljöer. Rast- och vinterhagarna är små och blir lätt upptrampade och har dessutom inget växttäcke som kan binda näringsämnena. Tidigare studie har visat på att mockning är en effektiv åtgärd för att kunna minska näringsläckaget av framför allt fosfor från hästhagar. Den här studien har undersökt hur fosforinnehållet i hästgödsel förändras över tid, då gödslet får ligga kvar på marken över flera årstider. Ett experiment har genomförts tillsammans med en litteraturstudie samt en intervjustudie för att utvärdera mockning som effektiv åtgärd mot fosforläckage. Experimentet genomfördes utanför Uppsala, mellan 18 december och 21 maj för att mäta hur fosforinnehållet förändras. Experimentet visade att redan efter en och en halv vecka hade ungefär 43 procent av fosforn gått förlorad till marken. Efter elva veckor hade så mycket som 62 procent av fosforn gått förlorad till marken, och vikten av gödslet hade minskat med 17 procent (torrvikt). Studien fann att fosfor urlakas över tid, och framför allt vid större mängd nederbörd och vid dygnsmedeltemperaturer över 0°C. Intervjustudien visade på problematiken att implementera mockning som åtgärd för miljön i praktiken, trots kvantitativa data som tyder på att det är en effektiv åtgärd. Trots effektiviteten av mockning som åtgärd, är det enligt den här studien inte rimligt att förvänta sig daglig mockning av rasthagar. Studien visar även på behovet av tydligare informationskanaler mellan myndigheter och hästhållare.