Investigations of infiltration basins at the Vomb Water Plant : a study of possible causes of reduced infiltration capacity

Abstract: Konstgjord grundvattenbildning är en viktig teknik i vattenhushållningssammanhang och är idag en av de vanligaste och mest utbredda metoderna i världen för att öka vår grundvattenkapacitet. I många länder har den här tekniken använts under lång tid medan den i andra är i framåtskridande. Tekniken har använts i Europa sedan början av 1900-talet och är fortfarande en vanlig metod för grundvattenförsörjning av många samhällen. Syftet med den här undersökningen har varit att ge en kortfattad översikt av olika mekanismer som föreligger vid konstgjord grundvattenbildning och att studera olika faktorer som leder till en reducerad infiltration vid Vombs vattenverk som ligger i västra Skåne. Vombs vattenverk ägs och sköts av Sydvatten, som förser stora delar av västra Skåne med dricksvatten. Undersökningen har koncentrerats på fyra infiltrationsbassänger som ligger inom olika delar av det stora infiltrationsområdet för att se om möjligen geologiska skillnader kan förklara skillnaderna. Två av bassängerna valdes där sanden hade bytts (nr. 13 och nr. 211, kallade ”nya ” bassänger) och ersatts med tvättad sand för att förbättra infiltrationensegenskaperna. De två andra valdes där denna procedur inte varit nödvändig (nr. 63 och mr.207, kallade ”gamla” bassänger). Förutom valet av bassänger inom olika delar av infiltrationsområdet har prover från flera profiler i varje bassäng analyserats med avseende på kornstorlek och speciellt med avseende på kornstorleksfördelningen av material <0.063mm, spektrofotometeranalyser för att bestämma järnhalten, glödförlust för att bestämma halten av organiskt och oorganiskt kol. Resultaten visar att sedimenten är homogena i de ”nya” bassängerna och inhomogena i den ”gamla” bassängerna. Andelen finkornigt material (<0.063 mm) är likartat i de ”gamla” och de ”nya ” bassängerna, speciellt mängden lerpartiklar ligger runt 30 % (räknat på material <0.063 mm). Den hydrauliska konduktiviteten visar små variationer mot djupet i de olika profilerna. Halterna av organiskt och oorganiskt kol är låga i alla profilerna och visar inga tydliga mönster.