En kartläggning av toppkapets diameter i massaved och påverkande faktorer

Abstract: I skogsnäringen finns ett stort intresse av att utnyttja råvarans fulla potential. Genom att utveckla och effektivisera utvinningen av skogsråvaran kan utsläpp och energianvändning minskas. Holmens skogsförvaltning har noterat att det finns förluster vid apteringen av massaved då toppkapsdiametern är större än riktlinjen på 50 millimeter. För att undersöka storleken på problemet och möjliga påverkande faktorer analyserades data från skördare i region Nord. Statistiska analyser utfördes för att undersöka om trädslag, avverkningsform och förare påverkar toppkapsdiameter. Dessutom gjordes beräkningar för att undersöka om råvaruutnyttjandet kan förbättras. Analyserna visade att det fanns en avvikelse från 50 millimeter för trädslagen tall, gran och löv. I gallring hade löv en toppkapsdiameter på 65,4 mm, tall 63,0 mm och gran 60,4 mm. I slutavverkning hade löv en toppkapsdiameter på 84,2 mm, tall 77,5 mm och gran på 67,1 mm. En tydlig positiv korrelation mellan toppkapsdiameter och medelstamsvolym påträffades. Givet de medelvärden som upplysts i kartläggningen har det konstaterats att det teoretiskt finns möjligheter att öka uttaget av totalvolymen med en procent mellan 2,7 % - 10,1 %, beroende på trädslag och avverkningsform. Toppkapets medeldiameter varierade mycket mellan maskinlagen och signifikanta skillnader förekom. Signifikanta skillnader påträffades mellan förare. Avvikelserna från 50 millimeter mellan trädslagen och avverkningsformerna kan förmodligen förklaras av trädens avsmalning och form. Kommunikation- och kunskapsbrist kan möjligen förklara skillnader mellan förare. Mängden påverkande faktorer vad gäller maskinlag gör det svårt att lokalisera orsaken till skillnaden. Det finns antagligen fler faktorer som påverkar topkapsdiametern som i inte belysts i den här studien och resultatet bör därför inte generaliseras. Belysta problemområden bör studeras i större omfattning för att få större förståelse.