Afrikansk hästpest : sjukdom och överföring

Abstract: Afrikansk hästpest är en sjukdom som främst drabbar djur ur familjen Equidae (hästdjur). Mortaliteten hos hästar är 90% medan åsnor och framför allt zebror endast blir lindrigt påverkade. Sjukdomen orsakas av afrikansk hästpestvirus (AHSV) som är ett virus ur genuset Orbivirus och familjen Reoviridae. Det finns 9 serotyper av viruset varav AHSV-4 och AHSV-9 är de enda som orsakat utbrott utanför Afrika. Viruset är endemiskt i södra Afrika samt Senegal i väst och Etiopien i öster. Det har dock orsakat utbrott i Europa där Spanien och Portugal drabbats i samband med import av subkliniskt sjuka zebror. Syftet är att undersöka vad det är för sjukdom, hur den sprids, vilka vacciner som finns tillgängliga och varför den orsakar så svår sjukdom hos hästar men inte hos zebror. Afrikansk hästpestvirus är ett arbovirus som sprids med hjälp av blodsugande vektorer ur genuset Culicoides, även kallade svidknott. Överföring sker genom att vektorn suger blod från en infekterad värd och sedan överför viruset via saliv till en annan värd. C. imicola anses vara den huvudsakliga vektorn för viruset och det finns en oro över vektorns fortsatta utbredning till följd av klimatförändringarna. C. pulicaris och C. obsoletus som förekommer i stora delar av Europa och sprider Blåtungaviruset tros även kunna vara kapabla att infektera och överföra Afrikanskt hästpestvirus. Slutligen har även C. sonorensis, som sprider blåtungaviruset i Nordamerika, visat sig vara kapabel att sprida afrikansk hästpestvirus. Zebror är reservoarer för viruset och anses ha en viktig roll i virusets förekomst och spridning i området söder om Saharaöknen. Det som tros vara avgörande för hur allvarliga symtom som uppstår är i vilken utsträckning endotelialceller påverkas av viruset. Påverkan av dessa celler ger upphov till ödembildning, blödningar och utgjutning i olika kroppshålor. De kliniska symtomen kan delas in i fyra olika former, nämligen hjärt-, feber-, bland- och pulmonära formen. Den pulmonära formen är den dödligaste formen ger upphov feber och andningssvårigheter pga massivt vätskeutträde i lungorna. Hjärtformen ger upphov till feber och subkutana svullnader i huvud., bröst- och nackregionen. I allvarligare fall drabbas även tunga, läppar, kinder samt ögonlock. I blandformen ser man en kombination av hjärt- och pulmonära formen. Feberformen är den mildaste formen och ger feber, inappetens och ökad andningsfrekvens. Den ses oftast hos zebror och hos delvis vaccinerade hästar. Det vaccin som finns tillgängligt är ett attenuerat polyvalent vaccin som ger skydd mot alla serotyper av viruset. Det används i de länder där sjukdomen är endemiskt. Det har varierande effektivitet, har kunnat inducera sjukdom och det finns risk för att omsortering av gensegment uppstår mellan vaccinet och de se stammar som förekommer i fält. Detta kan ge upphov till nya stammar. Afrikansk hästpest har potential att orsaka stor skada för hästnäringen om viruset skulle sprida sig till Europa. Det är därför av vikt att vidare forskning fortskrider angående vilka vektorer som är kapabla att sprida viruset samt hur klimatförändringar påverkar utbredningen av dessa. Det är även av intresse att mer ingående undersöka patogenesen hos häst och hur den skiljer sig åt från zebror.