Möt Klarälvsdeltat : pedagogiskt friluftsliv och naturism i ett tätortsnära 2000 område

Abstract: Överallt i världen lever människan sida vid sida av naturens stora system. Dessa ekosystem ligger som grund för vårt välstånd och välbefi nnande på jorden. De har hög biologisk mångfald vilket gör att de har en god motståndskraft och anpassningsförmåga vid stora förändringar. En sådan motståndskraft saknar de fl esta moderna samhällen idag och samtidigt som dagens människor ses som den största geologiska kraften som skapar förändring på jorden, hävdas det även att allmänhetens kunskaper om naturen blir allt sämre. Det är ett fenomen som tros orsakas av att vi distanserar oss allt mer från den naturliga miljön. Fenomenet har av somliga kallats en typ av analfabetism och refererar till oförmågan hos människor att inte kunna läsa och förstå hur det lokala landskapet fungerar. I det här examensarbetet undersöks om ett gestaltningsförslag för ett delområde av Klarälvsdeltat kan bidra med förståelse för det lokala landskapet i Karlstad. Strax söder om centrala Karlstad ligger Natura 2000 området Klarälvsdeltat. Det består till stor grad av de oexploaterade delarna av Klarälvsdeltat och är under process för att bli ett naturreservat. Området som är aktuellt för reservatsbildningen innefattas i fl ertalet riksintressen där främst Klarälvsdeltats höga naturvärden och värden för friluftslivet betonas. Karlstads kommun har ambitionen att öka områdets rekreationsmöjligheter och göra det mer attraktivt för friluftsliv och naturturism. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur delområdet Bergholmen, Tuvan och Suttern kan främja en hållbar utveckling av Karlstad, genom att bidra med med förståelse för det lokala landskapet och förstärka stadens identitet. Målet med uppsatsen är att utforma ett gestaltningsförslag för delområdet, vilket illustrerar hur området kan utvecklas för tätortsnära friluftsliv och naturturism och samtidigt kommunicera förhållandet mellan staden Karlstad och naturen i Klarälvsdeltat. För att uppnå målet med uppsatsen har arbetets tillvägagångsätt följt Ann Whiston Spirn´s koncept om ”landscape literacy”, där ”läskunnighet” gällande landskapsperspektivet uppnås genom att spåra områdets historia, undersöka och förstå dess nuläge och föreställa dess framtid. Som grund för konceptets olika steg har litteraturstudier, studier av fl ygfoton och kartor, genomgång av kommunala plandokument, fl ertalet platsbesök och olika platsanalyser genomförts. Enligt vad som framgår av de teoretiska studierna, har friluftsliv och naturturism använts och används fortfarande idag som mobilisering för att uppnå olika saker, däribland för att etablera nationell enhet och identitet. Eftersom vi har olika natursyner medför det att vi uppfattar och vill uppleva natur på olika sätt. Att tillgängliggöra natur för friluftsliv och naturturism är därav en komplex fråga och som litteraturstudien visar är det viktigt att områdets kontext beaktas. Med det centrala läget görs bedömningen att åtgärder för att förbättra Klarälvsdeltats tillgänglighet för friluftsliv och naturturism riktar sig främst till Karlstadsbornas vardagliga friluftsliv och turister som vill uppleva både natur och kultur. Gestaltningen av delområdet har kopplats till tre teman; tillgänglighet, attraktion och särdrag. Åtgärder för vardera teman har tagits fram och beaktas i att inte ge en för stor störning i besökarens naturupplevelse. Nya anslutningar, entréer och målpunkter föreslås i gestaltningsförslaget. Med platsrelaterad gestaltning lyfter målpunkterna de dolda lagren i landskapet och besökaren ges möjlighet att få större insikt i vilka drivande krafter som formar det lokala landskapet samt att förvärva förmågan att se möjligheter för framtiden. Bedömningen pekar på att en platsrelaterad gestaltning av delområdet Bergholmen, Tuvan och Suttern kan anses generera friluftsliv och naturturism med ett pedagogiskt syfte. Genom bra information kan friluftslivet och naturturismen bidra till att besökare av området uppnår en djupare förståelse för det lokala landskapet än vad de hade innan besöket. Ju fl er besökare som erhåller förståelsen desto större är sannolikheten att gestaltningsförslaget vill resultera i en samlad bild av förhållandet mellan Klarälvsdeltat och Karlstad. Med en identitet som beaktar både Karlstadsbornas soliga sinnen och det unika läget i Klarälvsdeltat bedöms Karlstad gå mot en mer hållbar morgondag.