Gyllins trädgårds alléer och kulturella ekosystemtjänser : en underlag- och platsanalys

Abstract: Alléer i landskapet bidrar med ett flertal viktiga ekosystemtjänster och nyttor för oss människor och den biologiska mångfalden. Genom att skapa dessa möjligheter är äldre alléer skyddade enligt biotopsskyddslagen. I områden som anläggs runt om i landet planteras ofta in nya alléer för att så småningom kunna bidra på samma sätt som de äldre. Att träden är viktiga är inget nytt för oss men med den vetskap kommer arbetet att undersöka om alléer och dess ekosystemtjänster faktiskt omnämns i underlag vid anläggning av nya områden. Uppsatsen ämnar sikta in sig på de kulturella ekosystemtjänsterna och om de syns i planbeskrivningar och ritningar för att sedan jämföras med platsen. Litteraturstudien ger en övergripande bakgrund till alléers historia och visar att alléer anses vara en viktig del av landskapsbilden. Alléer börjar planteras i Sverige under 1600-talet och är en förlängning av den franska barockstil som dominerade inom landskapsestetiken vid tidpunkt. Alléns utformning har genom tiderna varit den samma men för att skapa hållbara alléer för framtiden är blandalléer ett bra alternativ. Funktionen av allén går från att utgöra en statusmarkör till att bli en vedertagen form längs flera vägar i landet. Litteraturstudien definierar även de kulturella ekosystemtjänsterna och visar på de svårigheter som finns vid bedömning. Detta då de än idag är den minst beforskade tjänsten. En presentation av studieobjektet Gyllins trädgård ger en historisk bild av vad platsen tidigare utgjort. Underlagsanalysen visar att natur är en viktig del i utformning av området Gyllins trädgård. I olika kapitel framgår det att de äldre träden är skyddade vilket även framgår i plan. De äldre träden sägs stå i rad och syftar till en lindallé med tidigare hamlade träd och en rödeksridå. Utöver det nämns det vid flertal tillfällen att befintlig vegetation ska bevaras. Begreppet allé används sällan i underlag trots att flera är planterade och bevarade i området. De yngre träden nämns inte i det skrivna underlaget men kan synas på ritade illustrationsbilder. Vad gäller de kulturella ekosystemtjänsterna nämns de inte heller vid namn, men de värden som underlag strävar efter att skapa och bibehålla i området följer alla de kulturella ekosystemtjänsternas definitioner. På så sätt går det att läsa mellan raderna att de kulturella ekosystemtjänsterna värnas om. Platsanalysen görs för att undersöka om underlag representeras vid slutskede. Alléer och dess kulturella ekosystemtjänster undersöks. Alléer finns det många av i området men endast tre bestånd analyseras vid platsanalys och består av fyra olika arter. I valet av alléer har en gammal hamlad lindallé som fyllts ut med yngre ekar, en ung allé av silverlönn och en äldre ridå av rödekar analyserats och inventerats. Lindallén är av god vitalitet och bidrar till flera olika kulturella ekosystemtjänster. De yngre ekarna som står i samma rad är av blandad vitalitet men binder samman den bevarade allén med ett ungt perspektiv. Den yngre allén av silverlönnar är ännu unga men har potential att bilda en vacker allé med tiden. Rödeksridån är inte en allé men bidrar på många sätt likt en allé. Platsanalysen ämnar även att skapa en uppfattning av hur brukare använder området och dess träd där resultatet har varit varierande.