Landskapsarkitekten : en resa i kunskap från student till nyanställd inom den privata sektorn

University essay from SLU/Dept. of Urban and Rural Development

Abstract: I denna uppsats jämförs relationen mellan landskapsarkitektprogrammen på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, med yrkesverksamma landskapsarkitekter inom den privata sektorn som har varit aktiva i yrkeslivet högst tre år efter sin sista avslutade kurs. SLU:s landskapsarkitektprogram ligger på två olika universitetscampus, Ultuna och Alnarp, som båda för närvarande genomgår en förändring som påverkar den övergripande strukturen. Många av dagens samhällsförändringar påverkar landskapsarkitektyrket; urbanisering, sociala, ekonomiska, politiska och ekologiska faktorer för att nämna några. Särskilt urbaniseringen då mer än hälften av jordens befolkning bor i städer, vilket kommer att öka (Naturvårdsverket 2017). På grund av dessa samhällsförändringar är det nödvändigt att hålla landskapsarkitektprogrammet modernt och relevant. Ylva Dahlman, universitetslektor vid institutionen för stad och land på SLU, menar att det finns ett glapp mellan den yrkeskompetens som ackumuleras under utbildningen och de arbetsuppgifter som landskapsarkitekter får i sitt yrkesliv. Syftet med denna uppsats är därför att få en bättre förståelse för hur landskapsarkitekturutbildningarna vid SLU relaterar till de arbetsuppgifter som nyanställda landskapsarkitekterna får i den privata sektorn. Metoderna i denna uppsats var litteraturstudier, intervjuer och enkäter. Undersökningarna och uppsatsen är begränsad till landskapsarkitektstudenter på SLU och landskapsarkitekter som har arbetat i upp till tre år i den privata sektorn i Sverige efter deras sista avslutade kurs på utbildningarna. Både Tomas Eriksson, studierektor på Ultuna och Helena Mellqvist, studierektor på Alnarp frågade sig om SLU ska utbilda landskapsarkitekter för att direkt svara på arbetsmarknadens behov eller vara fritänkande och utmanande med nya lösningar på samhällsproblem inom vårt kompetensområde. Glappet inom projekteringskunskaper är ett exempel på hur utbildningen inte stämmer överens med nyanställda landskapsarkitekters vanligaste arbetsuppgifter inom den privata sektorn. Båda studierektorerna menar också att förvaltning ska vara en större del i utbildningen. Arbetsgivarna ger främst arbetsuppgifter som handlar om att producerar planer och byggdokument till nyanställda och låter inte nyanställda arbeta med att utveckla hållbart nytänkande i lika stor utsträckning. Resultaten visar att det finns ett glapp i kunskap mellan landskapsarkitektutbildningarna och det yrkeslivet, främst på grund av SLU väljer att utbilda landskapsarkitekter med ett långsiktigt och hållbart perspektiv till skillnad från samhällets och arbetsmarknadens kortsiktiga behov. Dessutom är landskapsarkitekters arbetsuppgifter styrda av hög- och lågkonjunktur, och i dagens högkonjunktur tenderar arbetsuppgifterna att falla mer eller mindre inom design och projektering, medan i en framtida lågkonjunktur kommer fokus att läggas i bevarande, förvaltning och planering för framtida projekterings- och gestaltningsprojekt.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)