Flyttkedjors effekt på bostadsmarknaden : en bostadspolitisk strategi länkad till social hållbarhet eller ökad segregation?

Abstract: Syftet med denna studie är att förstå hur nyproducerade bostäder direkt och indirekt, genom efterföljande flyttkedjor, påverkar bostadsmarknaden och boendesituationen för olika typer av hushåll. Detta ges svar genom en fallstudie på Höganäshems två nyproducerade allmännyttiga bostadsprojekt med skilda förutsättningar på pappret. Bidrar nyproducerade bostäder och dess efterföljande flyttkedjor till social hållbarhet? Vilka hushåll gynnas av nyproduktionen och flyttkedjorna? Genom en kvantitativ metod hämtas uppgifter om de nyproducerade bostäderna, uppstådda vakanser och hushållen. Detta för att kunna följa mönstret för boendets kostnad och geografisk placering samt hushållens inkomst och antal debutanter på bostadsmarknaden genom flyttkedjorna. Detta kopplas sedan ihop med de lägenheter i nyproduktionen som initierat respektive flyttkedja. Sjöcrona, projektet med de billiga lägenheterna, har i en direkt mening gynnat låginkomsthushåll, unga och debutanter på bostadsmarknaden i högre grad än Månstorp, projektet med de dyra lägenheterna. Sjöcrona skapar billigare bostadsvakanser än nyproduktionen i flyttkedjornas andra länk. Månstorp skapar i sin tur större geografisk spridning på bostadsvakanserna i flyttkedjornas andra länk. Månstorp skapar bostadsvakanser i samma prissegment som nyproduktionens i flyttkedjornas andra länk. Flyttkedjorna blev i genomsnitt 2,96 flyttar långa. Stora och dyra lägenheter skapar fler bostadsvakanser än små och billiga. Det finns ett samband mellan långa flyttkedjor och lägre boendekostnader samt lägre inkomster. Hushåll med de lägsta inkomsterna, de i inkomstkvartil 1, gynnas däremot inte av långa flyttkedjor. Dessa hushåll gynnas primärt av vakanserna som initieras av små och billiga lägenheter. Flyttkedjor tenderar att brytas i ett annat geografiskt område än de initierades i. Höganäshems projekt har gynnat hushåll från flera olika inkomstkvartiler och geografiska områden. De har båda direkt och indirekt gynnat låginkomsthushåll, unga och debutanter på bostadsmarknaden. Genom att kombinera stora och dyra bostäder med små och billiga finns alla möjligheter att skapa många och billiga bostadsvakanser genom nyproduktionens efterföljande flyttkedjor. Under dessa förutsättningar anses flyttkedjor vara en effektiv bostadspolitisk strategi mot en socialt hållbar stadsutveckling.