Våmacidos – den svårupptäckta sjukdomen : en studie kring hur sjukdomen uppkommer samt dess förekomst i Sverige

Abstract: För att mjölkkor ska ha en väl fungerande våm krävs en foderstat med en stor mängd fiberrika material som stimulerar till idissling. Vid en för hög tillförsel av stärkelse och en lägre andel fibrer i foderstaten kan mängden flyktiga fettsyror öka i våmmen. Detta kan i sin tur leda till att pH – värdet i våmmen sjunker och att dess mikrober som tar upp näringen från fodret kan dö av den surare miljön. Subakut våmacidos (SARA) är en sjukdom som uppkommer om djuret får ett allt för stärkelserikt foder med för lite struktur och är en indikation på en försämrad våmhälsa. En viktig faktor i de förebyggande åtgärderna för våmacidos är att utfodra med en tillräckligt hög andel fibrer i foderstaten vilket i sin tur stimulerar till idissling. Under en idisslingsperiod retar de grövsta partiklarna foderstrupen och leder till att idisslingsprocessen startar. Genom en sammandragning stöts en foderboll upp och idisslas i cirka 40 sekunder för att sedan sväljas ner igen. En tugga idisslas cirka 40 – 50 gånger och ger en väldigt grundlig nedbrytning av fodret. En normal idisslingsperiod pågår under cirka åtta timmar per dygn och kon kan producera mellan 100–200 liter saliv. Saliv innehåller buffrande ämnen som leder till att pH – värdet ligger på en jämn nivå i våmmen. Innehåller fodret för lite fibrer kan det leda till att tiden djuret spenderar med att idissla kan minska eftersom det inte finns några partiklar som retar till idissling. Minskas idisslingstiden sänks i sin tur salivproduktionen, pH – värdet sjunker i våmmen och kan genom detta leda till subakut våmacidos. Ett normalt pH – värde i våmmen bör ligga mellan 6,2 – 6,7 för att mikroorganismerna ska trivas. Det är dock svårt att ge ett exakt riktvärde på vilket pH – värde som leder till subakut våmacidos. SARA kan definieras av att pH – värdet i våmmen ligger under pH 5,6 mer än tre timmar per dag. Det är svårt att upptäcka om ett djur har subakut våmacidos och SARA kan även ligga bakom andra problem eller sjukdomar i en besättning. Detta eftersom djurets immunförsvar försvagas då våmhälsan försämras vilket i sin tur gör djuret mer mottaglig för andra sjukdomar. Några av symptomen för våmacidos är att djuret får en lägre fetthalt i mjölken och att mjölkavkastningen kan minska, det kan också ske oförklarliga missfall samt att kalvar föds för tidigt. Några symptom som går att se är att korna får diarré och blir allmänt nedstämda. I arbetet gjordes också en enkätundersökning som lades upp på sociala medier. Undersökningen fick 42 svar av mjölkproducenter runt om i Sverige, utifrån svaren visades det att det inte var ett större problem med våmacidos i svenska besättningar. Dock är sjukdomen svår att upptäcka med blotta ögat vilket ledde till ett försök att länka samman sjukdomen utifrån de olika svaren med andra foderrelaterade sjukdomar i sammanställningen. Något som också undersöktes i enkäten var om ett tillskott av ett buffrande fodermedel i foderstaten gav en positiv effekt hos djuren. Detta gav svaret att en större del av de lantbrukare som använde sig av ett buffrande fodermedel såg en förbättring i hälsan hos djuren samt att det gav en ökad mjölkproduktion.