Växtnäringseffekter av vintermellangrödor i no-tillsystem

University essay from SLU/Department of Biosystems and Technology (from 130101)

Abstract: Sedan vi tagit över en gård i Kullabygden, nordvästra Skåne, har vi letat efter olika sätt att öka lönsamheten. Marken har, sedan svinproduktionen försvann för 10 år sedan, brukats för växtodling utan tillförsel av organisk gödsel. Detta har lett till att det krävs allt större insatser att bruka jorden samtidigt som skördarna har stagnerat. Efter att ha diskuterat problemen med sakkunniga kom vi fram till att det troligtvis beror på en minskad mullhalt i matjorden. Jordarna i området är av kraftigt skiftande karaktär. De är allt från sandjordar till styva leror. Ibland återfinns hela spektrat inom ett och samma fält. Under de senaste åren har observerats att lerjordarna blivit mera svårbrukade och sandjordarna blivit mera tork- och erosionskänsliga. De senaste 5 åren har vi haft tillgång till biogödsel. Efter att ha spridit biogödsel årligen på några skiften har vi börjat se hur skördenivåerna ökar trots att tillförseln av både kväve och fosfor minskat. Vi har dragit en parallell mellan detta och en högre tillförsel av organiskt material. För att vidare öka tillväxten av organiskt material i jorden samt minska energianvändningen för att bruka marken, införskaffades en no-till såmaskin. Vi tycker oss märka en förbättring av jordens bördighet genom att använda oss av no-tillsystemet, men vi vill utveckla odlingssystemet och uppnå ytterligare förbättringar, varför vi har börjat intressera oss för mellangrödor. Vi har funnit att man utomlands har uppnått goda resultat genom att kombinera användandet av no-till och vintermellangrödor. Tyvärr har vi inte funnit mycket information om detta från svenska källor, eftersom nyttjandet av både no-till och mellangrödor inte är speciellt utbrett i Sverige. Därför har vi valt att till stor del nyttja amerikanska källor. Vi har nyttjat både intervjuer med brukare som utvecklat dessa tekniker på sin egen gård samt vetenskapliga källor. Allting pekar mot att man genom att använda sig av no-till och vintermellangrödor kan öka markens bördighet. Genom att kombinera både no-till och mellangrödor bör man kunna snabba på processen. Nackdelarna som visat sig är att man genom att använda mellangrödor kan öka förekomsten av växtföljdssjukdomar, vilket gör att man måste vara noggrannare vid upprättandet av växtföljden. No-till i sin tur har en förmåga att öka förekomsten av svampinfektioner i grödan beroende på att växtresterna inte myllas ner i marken. Eftersom fakta till stora delar är hämtad från Nordamerika råder en viss osäkerhet om huruvida informationen är applicerbar under våra förhållanden. Vi bedömer dock att de potentiella vinningarna är så pass stora att riskerna är värda att ta. Enligt vår undersökning finns det mycket som tyder på att användandet av vintermellangrödor tillsammans med no-till kan ge stora vinningar. Man kan återställa och förbättra markens bördighet genom att få en ökad mullhalt samtidigt som man utför en tjänst för miljön genom att binda atmosfäriskt kol till marken och på så vis minska mängden koldioxid i luften. Vintermellangrödors egenskaper kan användas för att minska behovet av kemisk bekämpning och tillförsel av mineralgödsel. Det är att föredra att använda sig av vintermellangrödor i olika blandningar för att få synergieffekter genom att gynna olika biologiska system som kräver en mångfald för att fungera. Genom att implementera detta i ett no-tillsystem förstärks effekten ytterligare eftersom markens integritet bevaras då man inte angriper den med olika sorters bearbetningsredskap som raserar det biologiska samhället.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)