Vegetationstyper för restytor i urban miljö : en jämförelse av gräsmatta, äng och naturalistisk plantering

Abstract: Sedan 1900-talets folkhem och miljonprogram i Sverige har klippt gräsmatta blivit standardlösningen för de restytor som bildas när byggnader och infrastruktur planeras fram. Restytor syftar här till de ytor i urbana miljöer som saknar tydligt syfte eller användningsområde. För uppsatsen har just en sådan yta valts ut att ligga till grund för en jämförelse av andra möjliga vegetationstyper än klippt gräsmatta, nämligen äng och naturalistisk plantering. Med hänsyn till de klimatutmaningar vi står inför; där vi bör minska användningen av fossila bränslen som diesel, minska mängden bevattning som krävs och även bevara den biologiska mångfalden bör vegetationstyper som varken är beroende av dieseldrivna skötselredskap eller återkommande bevattning övervägas. Vidare har kommuner ett ansvar att förvalta invånarnas skattemedel och göra ekonomiska val för anläggning och drift av utemiljön. Uppsatsen ger en historisk återblick i de olika vegetationstypernas roll i urbana sammanhang, samt en inblick i deras möjligheter att främja den biologiska mångfalden. Olika anläggningsmetoder och potentiella skötselinsatser summeras och bildar underlaget för en jämförande kalkyl av anläggnings- och skötselkostnader över en 10-årsperiod. Resultatet visade att gräsytan har en lägre totalkostnad men även lägst möjlighet till biologisk mångfald. Den naturalistiska planteringen har en markant högre anläggningskostnad men visar att man, med insiktsfulla växtval och projektering kan minska den återkommande driftkostnaden till lägre än den för både gräs- och ängsyta. Resultatet och diskussionen mynnar ut i att på rätt plats, med rätt förutsättningar, är de naturalistiska planteringarna ett bra val för de urbana restytorna.