"Den kemiska bekämpningen av skadlig lövskog har öppnat helt nya vyer för skogsbruket" : flygbesprutning med herbicider i Arjeplog 1953-1978

Abstract: Attityden gentemot lövträd och lövskog i norra Sverige började förändras i mitten av 1900-talet. Tidigare var lövträden en resurs inom det agrara samhället, men genom det industriella skogsbrukets utveckling började man alltmer betrakta lövträden som ett problem. Lövträden gav sämre lönsamhet på grund av att de inte efterfrågades inom industrin och lövträden ansågs även hota barrträden och deras föryngring genom sin förmåga att föröka sig vegetativt genom stubbskott och rotskott. Det fick till följd att det inom skogsbruket talades om ett ”lövproblem”. En möjlig och vid den tiden ”modern” lösning på ”lövproblemet” var nyttjandet av herbicider i form av fenoxisyror. Herbiciderna fick stort genomslag inom skogsbruket och flera bekämpningsmetoder utvecklades. Den första flygbesprutningen skedde år 1951. Herbicidanvändningen inom skogsbruket blev dock ifrågasatt av allmänheten och intensivt debatterad. År 1984 stiftades en lag som fastställde ett generellt förbud för spridning av kemiska medel över skogsmark. Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur bruket av herbicider mot lövvegetation genom flygbesprutning har påverkat skogen i Arjeplog i Norrbottens län. Jag utförde fältinventeringar i två områden i Arjeplogs kommun för att kunna göra en jämförelse mellan besprutade och obesprutade områden. Dessutom analyserade jag med hjälp av historiskt källmaterial hur skogens struktur förändrats i fältstudieområdena efter besprutning. Genom analys av historiskt källmaterial och en intervju med en pensionerad jägmästare undersökte jag hur stora arealer och vilken typ av skog som flygbesprutades på Domänverkets mark inom Arjeplogs revir. Mitt syfte var även att diskutera kring när, hur och varför lövet bekämpades i de svenska skogarna. Min fältstudie visar att det finns en betydligt lägre andel lövträd i de besprutade områdena jämfört med respektive obesprutat referensområde. Studien visar även att lövträden i de besprutade områdena har en lägre medelålder jämfört med de obesprutade områdena och det finns dessutom färre äldre lövträd i de besprutade områdena. Analysen av det historiska källmaterialet visar att det fanns mer björk (Betula sp.) i respektive fältstudieområde innan besprutningarna utfördes jämfört med idag. På Domänverkets mark inom Arjeplogs revir flygbesprutades totalt 23 000 hektar skogsmark under perioden 1953 till 1978, med ett uppehåll under perioden 1971 till 1977. Det var främst hyggesmark med riklig förekomst av yngre lövvegetation som flygbesprutades. Jag anser att en stark drivkraft till introduktionen av herbicider mot löv inom det svenska skogsbruket var rationaliseringen av skogsbruket som inleddes i slutet av 1940-talet. Den allmänt negativa inställning till lövträd som rådde inom skogsbruket under 1950–80-talen, i kombination med avsaknaden av skogsbrand, har bidragit till att minska förekomsten av lövträd och kanske framförallt av gamla och döda lövträd. Utifrån min studie drar jag slutsatsen att flygbesprutning med herbicider mot lövvegetation har gett långvariga effekter på skogsstrukturen. I de besprutade områdena finns, cirka 60 år efter utförda herbicidbehandlingar, en betydligt lägre andel lövträd jämfört med respektive obesprutat referensområde. Användningen av herbicider har resulterat i ekologiska konsekvenser och långsiktiga effekter som syns i de norrländska skogarna än idag.