Skapa slåtterängar : en jämförande studie om etablering och skötsel

Abstract: Den biologiska mångfalden i vår natur minskar och ängsmarkerna som förr var en stor del av vårt jordbruk har försvunnit till följd av mer effektiva odlingsmetoder. Detta har resulterat i att insekter, vildbin och andra pollinatiörer, som även förser oss människor med mat, försvinner allt snabbare. På grund av detta har flera kommuner därmed startat projekt för att anlägga ängsmarker som gynnar mångfalden och de skapar dessutom mer attraktiva platser att vistas i även för invånarna. Utgångpunkten för arbetet har varit att jämföra olika etablerings- och skötselmetoder för slåtterängar i urbana utkanter och att försöka hitta vilka faktorer som påverkar en gynnsam etablering. Vi har avgränsat oss till urbana utkanter då det är dessa platser som kommuner skulle kunna avsätta för ängar, marker som ofta är oanvända men som ändå ligger nära bebyggelse. Resultatet bygger till stor del på litteraturstudier och forskningsförsök gjorda i södra Sverige men även intervjuer med sex stycken yrkesverksamma inom området har utförts. De olika delarna har jämförts med varandra och fördelar och nackdelar tas upp för att få en överblick av vad som fungerar och vilka faktorer som påverkar etableringen av ängsmarker. Resultaten visar på att placeringen av ängsmarken spelar stor roll. Majoriteten av ängsväxter i slåtteräng trivs i ett pH-värde över 5 och där jorden är näringsfattig och väldränerad. Det finns dock undantag där andra artsammansättningar som fortfarande benämns som slåtterängar trivs på andra markförhållanden. Gemensamt för etableringen är dock att ytan bör vara så ogräsfri som möjligt för att undvika extra skötselinsatser och säkra en god etablering. Pluggplantor i kombination med frösådd är den etableringsmetod som flest använder sig av och som generellt ger snabbast etablering. Endast frösådd är också en vanlig metod men den tar längre tid. Det finns även fler metoder som kan vara funktionella men dessa används mer sällan. Vid de flesta metoder krävs det att jorden är bar för att det ska fungera optimalt vilket ofta är ett stort arbetsmoment. Ett alternativ som kan fungera är då att bara ställa om skötseln på en gräsyta till slåtter som utförs en eller två gånger per år och lyckade försök har skett i vissa projekt. Skötseln är väldigt viktig för att hålla ängarna i fint skick och behålla dem artrika. Det viktigaste momentet är slåttern som sker i slutet av sommaren där sedan allt växtmaterial plockas bort efter att det har fått torka några dagar på plats. Om den slagna ängen inte plockas bort gödslas marken och ger gynnsamma förhållanden till mer konkurrenskraftiga växter. Metoderna som används vid slåttern varierar från både röjsåg och rotorslåtter till mer kulturhistoriska metoder som lie. Den mest använda är dock tvåhjuliga traktorer med slåtterbalk som ger ett fint resultat med relativt snabb slåtter. Ett alternativ som har stor potential är slåtteraggregat med direktuppsamling. Direktuppsamlingen minskar arbetsmomenten men tar även bort den naturliga fröspridningen av växtmaterialet vilket kan medföra problem då arter inte sprider sig. Våra slutsatser är bland annat att valet av etablerings- och skötselmetoder grundar sig i ekonomiska aspekter, vilken erfarenhet av metoderna som finns och hur lång tid som etableringen och skötseln får ta. De metoder som är mer okända används inte i samma utsträckning utan hamnar i skymundan även om de har många fördelar ekonomiskt och biologiskt.