Resistensutveckling i våtarv mot ALS-herbicider i norra Europa

Abstract: Våtarv (Stellaria media (L.) Vill.) är ett annuellt (ettårigt) örtogräs som växer på åkermarker i större delen av världen. Ogräset har låga krav på växtplatsen och kan orsaka skördeförluster i de flesta odlingssystem. I Sverige och i de övriga nordiska länderna hittas den framförallt i höstsådda grödor. Olika förebyggande odlingsåtgärder som varierad växtföljd och olika jordbearbetningstekniker kan minska andelen våtarv samt andra ogräsarter. Kemisk bekämpning för att trycka undan ogräs har använts i Sverige sedan 1940-talet. Första fallet av resistens i Skandinavien mot herbicider i våtarv rapporterades år 1991 i Danmark och sedan år 1995 i Sverige. I Norge upptäcktes resistens mot ALS-inhiberande herbicider i våtarv år 2002 och i Finland år 2013. År 2016 bekräftades det första fallet av resistens i våtarv i Lettland. ALS-inhiberande herbicider används ofta mot våtarv, de är frekvent använda i världen och har flest rapporterade fall av resistens. ALS (acetolactate synthase) enzym är ett protein som finns i växter. ALS katalyserar det första steget i syntesen av grenade kedjeaminosyror (valin, leucin och isoleucin). När syntesen blockeras svälter växten och den dör. En del studier har gjorts kring resistensutveckling i ogräs mot ALS-inhiberande herbicider, då främst mekanismen som bidrar till punktmutation i ALS-genomet. Det behövs dock mer information om till exempel mutationshastighet och skillnad i mutation mellan olika ogräsarter. För att minska andelen farliga kemikalier i miljön har EU beslutat om ett direktiv för att bland annat minska användningen av pesticider i medlemsländerna. Vid en jämförelse mellan olika länders handlingsplaner och identifiering av resistensfall för våtarv i Sverige, Norge, Danmark, Finland, och Lettland, så verkar situationen vara rätt jämförbara. Alla fem länder jobbar aktivt för att följa direktivet och minska resistensutvecklingen. En viktig del i arbetet mot herbicidresistens är det nordiskt-baltiska nätverket NORBARAG (Nordic Baltic resistance action group). I en intervjustudie med växtodlingsrådgivare framkom det bland annat att resistensproblematiken hos våtarv inte var så stor. De svenska lantbrukarna verkade också följa EU:s direktiv relativt bra. Åtgärder för att förbättra möjligheterna att upptäcka herbicidresistens vore att öka användandet av obesprutade ytor (så kallade nollrutor) för att kontrollera effekterna av en bekämpning samt att utveckla ett bättre system för kontroll av misstänkt resistens hos ogräsplantor.