Urbana ängar och deras betydelse för vilda pollinatörer

Abstract: Antalet vilda pollinatörer har minskat globalt och även i Sverige, där ett stort antal arter är rödlistade. Samtidigt visar studier att städer har blivit en viktig tillflyktsort för vilda pollinatörer då de kan innehålla en variation av livsmiljöer. Ängen är en betydelsefull biotop för flera vilda pollinatörer men dess areal har minskat kraftigt i Sverige på grund av jordbrukets rationalisering. Pollinatörer utgör en nytta för samhället genom att leverera flera ekosystemtjänster. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om urbana ängar och hur dessa kan gynna vilda pollinatörer. Ängen är en mycket artrik vegetationstyp som har en stor betydelse för vilda pollinatörer. En mångfald av blommande växter kan leda till en mångfald av pollinatörer. Svenska städers stora areal av artfattiga gräsmattor kan ha potential att utvecklas till mer blomrika gräsmarker. Nyetablering av perenna och annuella ängar i städer är därmed två sätt att skapa viktiga resurser för vilda pollinatörer. Växtkompositionen kan spela en avgörande roll för vilket ekologiskt värde som ängen kan bidra med. Växjö och Nybro kommun har arbetat med urbana ängar med syftet att gynna vilda pollinatörer. Deras projekt har varit framgångsrika och bidragit med positiva ekologiska värden. Kommuner har ett stort ansvar för hur stadens grönytor planeras och förvaltas, vilket är avgörande för främjandet av vilda pollinatörer. Anläggandet av urbana ängar innebär dock en del utmaningar, då det kräver en god kunskap inom planering och förvaltning. Den perenna ängen bör planeras in på de platser som har förutsättningar för det, då den kan bidra med värden likt den traditionella ängen. Däremot kan den annuella ängen på ett enkelt sätt bidra med ytterligare ekologiska värden.