Utomhusytor för fysisk aktivitet : med fokus på könsskillnader

Abstract: Denna kandidatuppsats är en litteraturstudie med syftet att undersöka hur jämställda ytorna är för spontan fysisk aktivitet i städerna. Intresset kom från att undersöka hur en landskapsarkitekt kan främja och stimulera fysisk aktivitet hos befolkningen eftersom vi rör på oss för lite idag. Det var även ett intresse att undersöka hur kvinnor och flickor är aktiva och om dagens ytor stämmer in på flickor och kvinnors preferenser. Mina frågeställningar handlar om vad det finns för ytor som stimulerar spontanidrott i urbana offentliga miljöer, faktorer som påverkar användandet av offentliga ytor för spontan fysiska aktivitet och om det finns skillnader i hur män och kvinnor använder offentliga miljöer för spontanidrott. De ytor som har stått i fokus i uppsatsen har varit ytor för spontanidrott som kommunerna har anlagt i detta syfte. Vad som framkommer i uppsatsen är att många ytor som anläggs oftast riktar sig mot män och pojkars preferenser, och till stor del redan aktiva pojkar. De totala siffrorna för utnyttjande av spontanytor för fysisk aktivitet i städerna visar på att pojkar och män står för 74% av utnyttjandet och kvinnor och flickor enbart för 26%. Det framgår även att män och kvinnor är aktiva på olika sätt och har olika relationer till fysisk aktivitet. De faktorer som influerar oss att vara aktiva innefattar bl.a. att känna sig trygg när man vistas utomhus och hur väl man bedömmer sina färdigheter och kan ta sig förbi upplevda hinder i sin träning. Ytor för spontanidrott är också mer fria och oreglerade miljöer där könsroller och sexualitet både utmanas och befästs. Idrotten är den sista arenan där vi forfarande delar upp könen, en arena där det är svårt att kringgå det faktum att män och pojkar är fysiskt överlägsna kvinnor och flickor i utförande. Som landskapsarkitekter behöver vi sträva mot att anlägga jämställda ytor för fysisk aktivitet genom att frångå de klassiska utformningarna och närma oss kvinnor och flickors preferenser genom att bl.a. använda oss av fler genusanalyser, ett större deltagande av kvinnor och flickor i planeringen och ta större hänseende till kvinnor och flickors preferenser.