Högstadieskolgårdar : en studie om tonåringar, skolmiljö och psykosocial hälsa

Abstract: I debatt och forskning inriktad på utemiljö lyser gruppen tonåringar med sin frånvaro. Dagens innehållsmässigt fattiga och i vissa fall inte ens existerande skolgårdar vid många högstadieskolor är ett exempel på hur utemiljöer för tonåringar ofta prioriteras bort. Samtidigt visar många rapporter att den psykiska ohälsan bland ungdomar ökar. Syftet med den här uppsatsen har varit att lyfta fram tonåringar inom planering och landskapsarkitektur samt att den ska utgöra ett inspirationsunderlag för gestaltningar av högstadieskolgårdar och andra typer av utemiljöer för tonåringar. Målet har varit att genom en förslagsskiss svara på frågeställningen: Hur ska en skolgård utformas för att främja högstadieelevers psykosociala hälsa?
 Genom en litteraturstudie identifierades ett antal miljöfaktorer som gör att en skolgård främjar psykosocial hälsa - grönska, möjlighet till fysisk aktivitet, goda förhållanden för socialt umgänge och tydlig struktur är några exempel. Dessutom visade litteraturstudien att det är viktigt med inslag av oplanerade ytor som eleverna själva kan ta i anspråk samt att skolans utformning signalerar något positivt som eleverna kan identifiera sig med. I syfte att ta reda på om det gick att förankra dessa faktorer i verkliga platser genomfördes platsobservationer vid två olika skolor i Malmö: Slottstadens skola och Munkhätteskolan. Vid dessa observationer användes de ur litteraturen härledda miljöfaktorerna och Jan Gehls ”12 kvalitetskriterier” som analysverktyg för att visa på skolgårdarnas brister och kvaliteter. Resultaten från de båda analysprotokollen stämde överens med varandra och visade att det var stor skillnad mellan skolorna - skolgården vid Slottstadens skola visade sig vara relativt välfungerande medan Munkhätteskolans skolgård uppvisade stora brister. Den sistnämnda fick sedan utgöra grundmaterial till en förslagsskiss som togs fram i syfte att ta reda på om, och i så fall hur miljöfaktorerna från litteraturstudien skulle kunna tillämpas i en omgestaltning av en skolgård. Skissen visade att de flesta faktorerna var möjliga att tillämpa men att t ex en faktor som skolgårdens struktur kan vara svår att förändra endast genom en omgestaltning av innehållet på skolgården. I diskussionen reflekterades över att lättillgängliga skolgårdar ökar elevernas utomhusvistelse, samt att en balans mellan de i litteraturstudien framtagna miljöfaktorerna troligtvis är viktigt för att en skolgård ska främja högstadieelevers psykosociala hälsa.