Kartläggning av utbrott av bovint respiratoriskt syncytialt virus i svenska nötkreatursbesättningar under 2020

Abstract: Bovint respiratoriskt syncytialt virus (BRSV) är ett vanligt förekommande virus hos nötkreatur världen över. Infektionen kan förlöpa subkliniskt eller med milda symtom, men kan även ge upphov till kraftig påverkan i form av feber, hosta, tachypné och dyspné. Kalvar är vanligen den grupp som drabbas av allvarliga symtom, men även vuxna djur som tidigare inte exponerats för viruset kan uppvisa allvarliga tecken på sjukdom. BRSV-infektion kan ge upphov till sekundära bakteriella infektioner som ibland behöver behandlas med antibiotika, vilket kan selektera för antibiotikaresistens. Besättningar som infekteras med BRSV drabbas inte sällan av konsekvenser såsom minskad mjölkproduktion, sämre tillväxt hos ungdjur och inte minst djurlidande. I Sverige sker utbrott med BRSV oftast under vinterhalvåret och när ett djur i besättningen drabbats sprider sig smittan nästan alltid till samtliga djur. Smittan sker då genom direktkontakt och troligen även indirekt genom kontaminerade ytor och via luften inom en byggnad. Hur smittspridningen ser ut mellan besättningar är ännu inte helt klarlagd. Syftet med examensarbetet var att kartlägga och beskriva utbrott som skett under 2020 i Dalarna, Jämtland och Uppland, med fokus på tid och rum samt smittade besättningars kontaktnät, för att i förlängningen kunna identifiera potentiella vägar för smittspridningen. Examensarbetet ämnar bidra med underlag för att bättre förstå smittans utbredning, spridningshastigheten samt smittöverföringen mellan besättningar, för att i förlängningen kunna utveckla ett så effektivt smittskydd som möjligt. Under tidiga 2020 provtogs samt intervjuades besättningar i samtliga regioner fortlöpande med avseende på utbrott, kontaktnät och besättningsuppgifter. Virus från nossvabbsprover gensekvenserades i sin helhet och delades in efter släktskap i så kallade fylogenetiska kluster. Informationen som inhämtades bearbetades, utbrotten kartlades i tid och rum och kontakter som kan ha agerat potentiella smittvägar identifierades. Under sommaren och hösten 2020 samlades tankmjölk in från 29 besättningar i Jämtlands län och analyserade med s.k. enzyme-linked immunosorbent assay avseende BRSV-specifika IgG-antikroppar. Fem besättningar som låg nära infekterade besättningar men som inte smittats av BRSV intervjuades för jämförelse med smittade besättningar för att se om några större skillnader som potentiellt kunde påverka introduktion av smitta förelegat. Viruset påvisades i 43 besättningar i de tre länen under en tidsperiod på 117 dagar. De olika kluster som identifierades höll sig i huvudsak inom respektive geografiskt område. Närliggande regioner hade troligen större överlappande kontaktnät vilket speglade sig i kluster som återfanns i både Dalarna och Uppland. Hos många drabbades framför allt äldre djur först och värst, vilket kan tala för att majoriteten av djuren har varit immunologiskt naiva mot viruset. Potentiella passiva vektorer som möjligen utgjorde smittöverföring mellan besättningar identifierades i kontakter som besökte flera gårdar under samma dag eller i nära tidsföljd, men några tydliga smittvägar har inte framkommit. Alla negativa besättningar drog ner på mängden besök avsevärt så fort information om utbrott i området nådde dem och alla avstod från inköp av djur under 2020. Troligen spelade gemensamma mänskliga kontakter en roll i smittspridning mellan besättningar, men andra faktorer såsom djurens förmåga att stå emot infektion i kombination med gårdens hygienrutiner och virulens hos cirkulerande virus har med största sannolikhet en minst lika avgörande del i det hela. Samtliga faktorer behöver beaktas vid utveckling av smittskydd.