Whistleblowing in the Swedish private sector - A legal framework in transition

Abstract: Uppsatsens huvudsakliga fokus är den pågående förändringen av regelverk gällande whistleblowing i Sverige. Syftet är att klargöra gällande rätt i Sverige för anställda i den privata sektorn genom ett överstatligt och nationellt perspektiv. En jämförelse och analys av de förändringar som kommer att ske med den nya lagen som förväntas träda i kraft januari 2017, vilken syftar till att skydda arbetstagaren mot repressalier från arbetsgivaren, kommer att göras. Betydelsen av en sådan undersökning är baserad på den osäkerhet en anställd idag står inför när denne påtalar missförhållanden inom en organisation. Det finns ingen nuvarande explicit och direkt lag om whistleblowing i Sverige, vilket innebär att regleringen kring detta återfinns i olika rättskällor såsom ett flertal lagar och rättspraxis. Sverige erbjuder en viss grad av möjlighet till whistleblowing genom den grundläggande rättigheten i form av yttrandefrihet, men det begränsas av exempelvis arbetstagarens lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Vidare är skyddet mot repressalier i vissa fall lagstadgat reglerat, men i de flesta fall är skyddet obefintligt för den anställda. Den osäkra rättsregleringen påverkar både den anställde, arbetsgivaren och samhället. Det kan uppstå en intressekonflikt mellan dem och när de anser whistleblowing legitim. En bedömning görs därför i varje enskilt fall. Den osäkra tolkningen av rättskällorna och intressekonflikten försvagar den anställdes förutsägelse av de möjliga utfall denne kan utsättas för, vilket kan hindra anställda att adressera missförhållanden inom en organisation. Den nya lagen kan dock öka modet för whistleblowing bland de anställda.