Skördeeffekter av biokolstillsats och kompletterande gödsling i två fältförsök

Abstract: Biokol är ett material med hög kolhalt som framställs genom en reaktion som kallas pyrolys. Pyrolys är en upphettning av biologiskt material under förhållandevis låga temperaturer och begränsad tillgång till syre. Biokolet som bildas innehåller en hög andel kol och har en stor specifik yta. Materialet som används vid biokolstillverkning kan vara ved, spannmål, grönmassa eller annat organiskt material. Att använda sig av avfall från spannmålshantering och djurhållning är ett sätt att både bli av med restprodukten men också att få värme genom pyrolysreaktionen samt biokol som en biprodukt. Biokolet har historiskt sett använts för att tillföras jorden för att förbättra dess bördighet men har även andra användningsområden. Man har på senare år diskuterat möjligheten att med hjälp av biokolsprocessen varaktigt binda koldioxid från atmosfären till marken och på så sätt minska dess miljöpåverkan. Eftersom biokol är mycket stabilt bevaras det under lång tid i jorden på så sätt fungerar det som en kolsänka. När det gäller biokolets användning i jordbruket är det känt för att öka jordens vattenhållande förmåga och bidra till markens näringshållande förmåga vilket kan bidra positivt till växtodlingen. Biokol har också vissa pH-höjande effekter på marken. I denna uppsats redovisas resultat från två försök med syftet att undersöka biokolets effekter på skördenivån. Försöken har behandlingar med biokol med eller utan mineralgödsel och/eller stallgödsel. Ejlertslundsförsöket utanför Simrishamn är ett långliggande försök på sandjord. Tre av skördeåren då det odlades korn har analyserats. Försöket består av sex led varav tre av dem fått olika mängd biokol men samma mängd kväve. Därtill finns ett led som endast fått biokol, ett obehandlat led och ett som fått N27 och gödsel, den så kallade gårdens gödsling. Sammanfattningsvis gick det att se en effekt på skörden i led som fått både mineralgödsel och biokol. I några fall har biokol bidragit till skördeökningen. Det syns däremot ingen effekt i det led som bara tillförts biokol vilket tyder på att en kombination av de båda krävs för att det ska påverka skörden. Ett försök på Sandby gård i Skåne testades effekten av olika givor kväve, fosfor, kalium och biokol under skördeåren 2014 och 2015. Inga statistiskt signifikanta skördeökningar kunde påvisas vid tillförsel av biokol. Den skördehöjande effekten kunde främst härledas till tillförsel av kväve i mineralgödselform. I båda försöken fanns en tendens till skördesänkning i led som endast fått biokol under första skördeåret efter utförd biokolsbehandling. I både fallen försvinner effekten under nästkommande år. Detta kan bero på en immobilisering av kväve i ett tidigt skede efter tillsats av biokol. Sammanfattningsvis så går det att säga att i dessa försök har inte biokol i sig någon gödslande effekt, men att det i samband med kvävegödsling kan ge ett bättre kväveutnyttjande och en högre skörd. Mer forskning som pekar åt samma håll krävs för att motivera lantbrukare till att använda sig av biokol i lantbruket. Det krävs också en större produktion av biokol för att kunna få ner priset då det behövs stora kvantiteter för att göra skillnad i jordbruket