Sambandet mellan temperatursumma och näringsvärde i svenskt vallfoder

Abstract: Vallproduktionen i Sverige är av stor betydelse för utfodring av nötkreatur. Vallproduktionen utgör idag 46 % av åkerarealen i Sverige. Skördetillfället avgör till stor del näringsinnehållet i fodret och är därför av stor vikt för att producera ett tillräckligt bra vallfoder. I Sverige finns en webbaserad tjänst (http://www.vallprognos.se) tillgänglig där en prognos om skördetillfälle ges utifrån temperatursumma. Summan 250 dygnsgrader (Σ (dygnsmedeltemperatur – 5° C)efter att dygnmedeltemperaturen överstigit + 5° C fem dagar i rad) anses ge ett energivärde på 10,8-11,0 MJ OE/kg ts vilket skulle vara ett bra tillfälle att skörda förstaskörden. Samma temperatursumma gäller för hela landet, men hypoteser finns att en lägre temperatursumma skulle vara fördelaktigare ju längre norrut vallen produceras då det där är lägre temperaturer men kompenseras med längre dagar. Syftet med den här studien var att jämföra hur väl prognosen på vallens energivärde baserat på temperatursummor från www.vallprognos.se stämmer överrens med utfallet, det vill säga analyser av energivärdet av skördad vall i olika delar av Sverige, samt undersöka om rekommendationerna för skördedatum borde ändras för någon del av landet. Provskördar tas runt om i Sverige av olika organisationer och företag för att bedöma vallens utvecklingsstadium. Dessa analyseras för energi, protein och fiberhalt. I denna studie kopplades dessa analyser ihop med respektive temperatursumma för aktuell skördeplats och datum. Det geografiska läget angavs för varje mätstation. Analysresultaten delades in i en områdesindelning från Svensk Mjölk® och bearbetades statistiskt i SAS version 9.3 för signifikanser mellan områden och relation med latitud. Resultatet visade på att det inte fanns någon kontinuerlig förändring av energivärdet beroende på hur långt södereller norrut vallen odlas efter områdesindelningen. Däremot kunde ett samband ses mellan temperatursumma och breddgrad. Resultaten visade att en justering av temperatursumman skulle vara fördelaktig för i stort sett hela landet. För en korrekt justering behövs dock fler provskördar från högre temperatursummor.