EC State Aid Rules on Broadband Deployment in Rural Areas - Implementation and Functioning in Sweden

Abstract: Den här uppsatsen handlar om EG-rättens inställning till statsstöd som ges till bredbandsutbyggnad i glesbygd. Syftet är att undersöka huruvida gemenskapsrätten tillåter att enskilda medlemsstater beviljar statsstöd till bredbandsprojekt, och i så fall under vilka förutsättningar stödet anses vara förenligt med EG-rätten. Fokus ligger på situationen i Sverige, satt i relation till EU15. Tillgång till bredband är en viktig fråga för den Europeiska Unionen, eftersom bredband har en förmåga att stimulera både ekonomisk tillväxt och social sammanhållning. Bredbandsutbyggnaden är dock dyr i glesbefolkade områden, och marknaden har visat sig vara oförmögen att stimulera utbyggnad i glesbygd i takt med gemenskapens målsättning. Frågan är vad medlemsstaterna kan göra då ett marknadsmisslyckande kan konstateras. Statsstöd fastslås vara ett lämpligt medel för att komma tillrätta med marknadsmisslyckanden om de: ges till infrastrukturprojekt i kommersiellt oattraktiva regioner&semic tilldelas genom offentlig upphandling&semic inte medför överkompensation till den utvalda entreprenören&semic ger alla operatörer likvärdig tillgång till den etablerade infrastrukturen&semic ges till projekt som är teknologiskt neutrala&semic sätter tilldelade medel i avskilda konton hos entreprenören och är begränsade till både storlek och löptid. Det viktiga gemenskapsmålet ''bredband till alla'' kan i sådana fall uppnås med hjälp av statsstöd, på ett sätt som inte snedvrider konkurrensen på ett olämpligt sätt. Sverige har ett regelverk kring statsstöd till bredbandsprojekt som verkar stämma väl överens med EG-rättens regler på området. Trots att den svenska statsstödsmodellen inte formellt meddelats kommissionen, uppfyller den många av de krav som kommissionen utvecklat i sin beslutspraxis. Inom EG-rätten har ekonomisk teori fått allt större fotfäste, särskilt inom konkurrensrätten. För att uppnå gemenskapens målsättningar krävs numer att hänsyn tas till ekonomiska konsekvenser. Ett strikt juridiskt perspektiv har fått ge vika för en ekonomisk marknadsanalys. Detta är inte minst viktigt inom sektorn för elektroniska kommunikationer, där den tekniska utvecklingen är snabb och omvälvande. Strikta juridiska regelverk och prövningar kan här inte bidra till att gemenskapsmålen uppnås, utan dessa metoder får ge vika för en mer verklighetsbaserad avvägning och bedömning. Statsstöd som ges till bredbandsutbyggnad i glesbygd kan genom detta synsätt bidra till att konkurrensutsätta marknaden, istället för att snedvrida konkurrensen så som kommissionen traditionellt ansett.